Den närmaste tiden efter det att dom nya branschreglerna trädde i kraft kantades av frågetecken !

Nu har tiden gått och när detta skrivs är det April 2009, mycket av informationen på bloggen har under det senaste året varit förlegat. Men på grund av att dom gamla och nya reglerna på goda grunder hade tillåtelse att samexistera under en övergångsperiod på 1 år så uppdaterade jag inte steg för steg beskrivningarna. Nu är detta äntligen gjort, bloggen är till fullo uppdaterad att enbart visa på dom nya reglerna.

Jag kommer dock inte att ta bort denna kategorin “Nya regler 2007-07-01″ dÃ¥ den pÃ¥ ett bra sätt sammanfattar dom viktigaste förändringar som genomförts.

För fullständig information, besök www.bkr.se

Min målsättning med denna websida är som jag tidigare nämnt att försöka visa mina kunder dom olika momenten i byggandet av ett badrum, samt att genom mitt Galleri kunna tjäna som inspirationskälla i valet av kakel och klinker.

Till och med jag som arbetar med platsättning kan ibland tycka att orginalinformationen kan vara svårläst och oöverskådlig. Jag hoppas att den lite förenklade informationen som följer nedan är till hjälp.

• Kartongbeklädda gipsskivor.

Den mest övergripande ändringen av branschreglerna gäller Golv/Väggips ! Alltså Kartongbeklädda gipsskivor. Dessa får inte längre användas som underlag i våtutrymmen.

Men… branschen skall fÃ¥ ett utrymme att kunna anpassa sig pÃ¥ under en övergÃ¥ngsperiod pÃ¥ 1 Ã¥r. Detta uppskov kommer innebära att bÃ¥de dom gamla och nya reglerna är godkända under perioden Juli 2007 – Juli 2008.

Tätskikt får inte appliceras direkt på golvgips eller annat skivmaterial, mer om detta längre ner under rubriken Flytspackling.

En annan förändring av reglerna gäller övrigt skivmaterial som kan förekomma i väggar, ex spånskivor o.dyl. Dessa får efter 2008-07-01 inte längre förekomma ens bakom eventuellt godkänt skivmaterial. Tidigare kunde man riva ner en våtrumstapet eller plastmatta, och montera en ny gipsskiva över det gamla befintliga skivmaterialet. Att man frångår den kartongklädda gipsen som underlag innebär således att även dom gamla befintliga skivmaterialen skall bort från konstruktionen. Detta är en åtgärd som innebär mer arbetstimmar för den som tidigare kunde spara sina gamla väggar.

Dock kan man spara reglar och massiva träväggar, då dessa inte är lika ömtåliga för mögelangrepp. Problemet med kartongbeklädda skivmaterial samt spånskivor är att dom förutom cellulosa innehåller en mix av lim, stärkelser och andra ämnen som verkar gynnsamt på mögeltillväxten, samt att man efter en fuktskada på ett sådant skivmaterial kan få problem med formbeständigheten i väggen.

Den uppmärksamme kan efter att ha läst avsnittet ang. flytspackling längre ner, ställa sig frågan varför man på golvet skall använda sig av golvspånskivor . Speciellt då golvet är den mest utsatta delen. Svaret på detta är lika enkelt som det är dumt. Det finns helt enkelt inget ersättningsmaterial, och av den enkla anledningen skall golvspånskivorna fortfarande användas i golv med träbjälklag.

Danmark och Finland har enligt uppgift arbetat bort så gott som allt trämaterial i våtutrymmen, där bygger dom väggar och golv med betongmaterial. Golvet gjuts, och väggar muras upp med lättbetongblock. problemet är då löst, det finns ingenting i väggar och golv som kan mögla om det bildas fukt bakom tätskikten. Någonstans känns det som om vi också är på väg åt det hållet, men detta får tiden utvisa.

• Ersättningsmaterialet Lux Elements.

• Bild pÃ¥ en demonstrationsmonter med en av dom godkända ersättningsskivorna Lux Elements.
• Kärna av frigolit med en glasfiberväv som spacklats fast med ett cementbaserat spackel pÃ¥ fram och baksida.

• Detaljbild Monteringbricka till Lux Elements.

• Bild pÃ¥ armeringsväven som skall spacklas in i skivskarvar med kakelfix.

Vitsen med denna nya ersättningsskivan är att den blir alkaliskt om den blir fuktig. Detta skapar en ogynnsam miljö för svartmöglet, som för övrigt inte har näring nog att överleva då det saknas både Cellulosa och majsstärkelser i denna produkt. En nackdel är priset, det är i dagsläget väldigt mycket dyrare att använda denna skiva i jämförelse med vanliga gipsskivor. Kanske att priset går ner när andra aktörer presenterar sina produkter.

• Läs mer om ett av dom ersättningsmaterial som existerar när detta skrivs. www.luxelements.com

• Svartmögel. (Stachybotrys Chartarum)

• Stachybotrys Chartarum växer främst pÃ¥ platser som är myckt fuktiga med cellulosahaltiga material, till exempel kartongbeklädda gipsskivor. Därför kallas den ocksÃ¥ för en “vattenskadeindikator”

• Bakgrunden till den senaste tidens panikrapportering i media angÃ¥ende den kartongbeklädda gipsens avlägsnande, beror pÃ¥ att man nu konstaterat att mÃ¥nga vatten/mögelskador i vÃ¥tutrymmen beror pÃ¥ gipsskivans benägenhet att bli angripen av svartmögel, detta oavsett om en plastmatta eller det tätskikt som vi plattsättare applicerar har använts.

• Den utlösande faktorn har varit den kartongbeklädda utsidan som bestÃ¥r av returpapper (Cellulosa) och en majsstärkelse som används i själva gipsblandningen för att stärka upp skivan. Dessa bÃ¥da komponenter har tjänat som näring Ã¥t svartmöglet när fukt tillförts efter det att skivan monterats.

• Det bör pÃ¥pekas att svartmögelsporer antagligen fanns i skivorna redan när dom lämnade fabriken, dÃ¥ dessa tillverkas av Ã¥tervunnet papper. Allt som behövdes var fukt och dÃ¥lig ventilering för att nedbrytningen skulle starta.

• Vanliga symptom pÃ¥ mögelallergi kan vara till exempel trötthet, ögontorrhet eller huvudvärk. Stachybotrys Chartarum kan orsaka kraftigare akuta sympton än andra sorters mögel, sÃ¥som blödningar i andningsvägar och allvarliga infektioner. svampen anses ocksÃ¥ ha en nedsättande effekt pÃ¥ immunförsvaret.

Läs mer om Svartmögel på aimex.se
Svartmögel snabblänk 1
Svartmögel snabblänk 2

Riv aldrig ner byggmaterial som är angripet av svartmögel utan ansiktsmask med ett partikelfilter skyddsklass P3 !

Jag personligen har aldrig råkat ut för att något av badrummen jag byggt har blivit vattenskadat eller angripet av svartmögel. Men med tanke på dessa nya rön angående kartongbeklädda gipsskivor så kan jag inte längre rekomendera att ni använder dom i ert kommande våtutrymme. Mitt förslag är att ni inte skall utnyttja det kryphål som övergångsperioden på 1 år erbjuder. Bygg istället i enlighet med dom nya riktlinjerna och avstå helt från kartongbeklädda gipsskivor på golv och vägg i våtutrymmen där tätskikt skall användas.

• Primer, Fuktspärr, Tätskikt.

Tidigare skulle Fuktspärren vara vattentät, efter 2007-07-01 skall den även vara ångtät. Dom nya bestämmelserna anger värdet 1 000 000 s/m. För enkelhetens skull kan man säga att ribban är satt ca 3 gånger högre än tidigare. Detta i utrymmen där träreglar använts i väggar och golv. (Cellulosan var boven i dramat beträffande gipset, Trä består av cellulosa.)

Om väggar och golv består av Betong/puts då ligger ribban lägre.

I utrymmen med genomträngande markfukt gäller samma riktlinjer som tidigare.

• Att använda den gamla tätningsremsan i golv/väggvinkeln är inte längre tillÃ¥tet, istället skall nu en tätare remsa användas där. PÃ¥ själva väggarna är det fortfarande tillÃ¥tet att använda den tunnare varianten.

I övrigt kan nämnas att Tätskiktstillverkaren Mapei föreskriver längre torktider mellan Primer/Fuktspärr/Tätskikt. Mer om detta under kategorin fuktspärr.

• Flytspackling.

Tätskikt får inte längre användas direkt på golvgips eller annat skivmaterial.

Istället krävs det nu att ett lager av flytspackel på minimum 12 mm skall användas under tätskiktet. Antagligen har man valt tjockleken 12 mm för att det på marknaden finns förhöjningsringar som är 12 mm.

• Dom nya reglerna föresprÃ¥kar att flytspacklet skall hällas ut direkt pÃ¥ GolvspÃ¥nskivorna, samt att ett Punktsvetsat Armeringsnät skall användas i direkt kontakt med golvspÃ¥net.

Eventuell golvvärmeslinga skall ligga på armeringsnätet.
Golvgipsskivorna som tidigare laminerades fast i golvspånskivorna hade som funktion att öka böjstyvheten i golvet. Det punktsvetsade armeringsnätet och flytspacklet på minst 12 mm, har nu tagit över den rollen.

Reglerna beträffande fallet till brunnen har även dom ändrats, mer om detta i avsnittet Flytspackling.

• Var skall man använda tätskikt ?

Enligt dom gamla reglerna så skulle tätskikt användas i utrymmen med golvbrunn och där det fanns en vattenkran.

Toaletter var inte medräknade, visserligen finns en vattenkran i handfatet, men golvbrunnen saknades och således behövdes tätskikt inte användas där. Reglerna har nu skärpts ! Nu skall tätskikt användas i så gott som alla utrymmen där det finns möjlighet för vatten att läcka ut på golvet. Toaletter och tvättstugor är sådana utrymmen så också rum där varmvattenberedare finns placerad. Köket är dock ett utrymme där det fortfarande inte är ett krav att tätskikt skall användas.

Skall man nu bryta upp alla toaletter som inte har tätskikt ?

Nej ! Det behövs givetvis inte, kravet på tätskikt gäller endast renoveringar och nybyggnationer.

• Rörgenomföringar i golv efter 2008-07-01

När dom nya bestämmelserna träder i kraft 2008-07-01 så skall inga rörgenomföringar användas i golvet, i golvet skall det endast förekomma avlopp. Detta gäller både nybyggnationer och renoveringar.

Hur många av er har inte ett kallvattensrör som kommer upp igenom golvet till toaletten ? Att flytta på dessa rör kan i vissa fall vara nästan omöjligt, samt medföra en kostnad som kanske inte alltid står i relation till projektet. Personligen så tror jag att man i många fall får jämka lite beträffande rördragningen. Jag tyckte dock att det var viktigt att påpeka detta med rören, då jag ofta kommer in i ett utrymme efter det att rörmockaren har gjort sina förberedelser och även efter det att väggar och golv är färdigställda. Ta en dialog med rörmockaren angående detta innan han sätter igång med sitt förberedande arbete.

• Slutord.

Det känns lite som om branschen vill tillbaka till det gamla sättet att bygga på, alltså med ett rejält lager bruk eller dylikt i botten istället för gipsskivor med ett tunnt lager flytspackel. På sätt och vis känns detta förnuftigt då boverket har satt som standard att plattsättningsarbeten utförda åt privatpersoner skall hålla i minst 50 år, för exempelvis skolor och bibliotek är det 100 år som gäller. Om ett badrum med gips byggs fel, så kanske det bara tar 3 år tills katastrofen är ett faktum, och det rimmar illa med boverkets krav på 50 års livslängd.

• För skoj skull kan jag nämna att jag och min sambo köpte hus nyligen, byggÃ¥ret var 1946. Givetvis gav jag mig pÃ¥ badrummet det första jag gjorde, dÃ¥ detta inte varit renoverat sedan 1961. Renoveringen dÃ¥ innebar att en vÃ¥trumstapet sattes upp, och nytt handfat + toalett installerades. Golvet var en bastant historia pÃ¥ ca 20 cm bruk med ett tjockt lager tjärpapp i mitten. det tog mig en hel dag och lite till att hugga upp alltihopa. När jag var klar med detta, och dessutom hade rivit ner väggarnas beklädnad och innertaket, sÃ¥ satte jag mig ner och tittade pÃ¥ alltsammans. Inte nÃ¥gonstans i detta 61 Ã¥riga badrum hittade jag ens en tillstymmelse till missfärgat trä. Det till och med luktade nyhugget. (Avloppsrör, vattenrör samt elinstallationerna var givetvis under all kritik, men virket var som nytt.)

• Miljonprogrammet under 70-talet ställde till det, dÃ¥ skulle det byggas snabbt och billigt. Förhoppningsvis har vi lärt oss den läxan nu och kanske är det inte sÃ¥ dum ide att gÃ¥ tillbaka till det gamla sättet att bygga pÃ¥. Givetvis sÃ¥ mÃ¥ste man inse att man inte till fullo kan bygga ett hus som dom gjorde förr i tiden, dÃ¥ detta inte är möjligt rent ekonomiskt. Men en kombination av gammalt sätt att tänka och nya byggmaterial är kanske lösningen. Problemet som jag ser det… är att det nog är svÃ¥rt att hitta en snickare som är 101 Ã¥r gammal “still going strong” som jag kan ta lärdom av

M.V.H.

/Fredrik.

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Fogning.
8. Brunnen.