Den närmaste tiden efter det att dom nya branschreglerna trädde i kraft kantades av frågetecken !

Nu har tiden gått och när detta skrivs är det April 2009, mycket av informationen på bloggen har under det senaste året varit förlegat. Men på grund av att dom gamla och nya reglerna på goda grunder hade tillåtelse att samexistera under en övergångsperiod på 1 år så uppdaterade jag inte steg för steg beskrivningarna. Nu är detta äntligen gjort, bloggen är till fullo uppdaterad att enbart visa på dom nya reglerna.

Jag kommer dock inte att ta bort denna kategorin “Nya regler 2007-07-01″ då den på ett bra sätt sammanfattar dom viktigaste förändringar som genomförts.

För fullständig information, besök www.bkr.se

Min målsättning med denna websida är som jag tidigare nämnt att försöka visa mina kunder dom olika momenten i byggandet av ett badrum, samt att genom mitt Galleri kunna tjäna som inspirationskälla i valet av kakel och klinker.

Till och med jag som arbetar med platsättning kan ibland tycka att orginalinformationen kan vara svårläst och oöverskådlig. Jag hoppas att den lite förenklade informationen som följer nedan är till hjälp.

• Kartongbeklädda gipsskivor.

Den mest övergripande ändringen av branschreglerna gäller Golv/Väggips ! Alltså Kartongbeklädda gipsskivor. Dessa får inte längre användas som underlag i våtutrymmen.

Men… branschen skall få ett utrymme att kunna anpassa sig på under en övergångsperiod på 1 år. Detta uppskov kommer innebära att både dom gamla och nya reglerna är godkända under perioden Juli 2007 - Juli 2008.

Tätskikt får inte appliceras direkt på golvgips eller annat skivmaterial, mer om detta längre ner under rubriken Flytspackling.

En annan förändring av reglerna gäller övrigt skivmaterial som kan förekomma i väggar, ex spånskivor o.dyl. Dessa får efter 2008-07-01 inte längre förekomma ens bakom eventuellt godkänt skivmaterial. Tidigare kunde man riva ner en våtrumstapet eller plastmatta, och montera en ny gipsskiva över det gamla befintliga skivmaterialet. Att man frångår den kartongklädda gipsen som underlag innebär således att även dom gamla befintliga skivmaterialen skall bort från konstruktionen. Detta är en åtgärd som innebär mer arbetstimmar för den som tidigare kunde spara sina gamla väggar.

Dock kan man spara reglar och massiva träväggar, då dessa inte är lika ömtåliga för mögelangrepp. Problemet med kartongbeklädda skivmaterial samt spånskivor är att dom förutom cellulosa innehåller en mix av lim, stärkelser och andra ämnen som verkar gynnsamt på mögeltillväxten, samt att man efter en fuktskada på ett sådant skivmaterial kan få problem med formbeständigheten i väggen.

Den uppmärksamme kan efter att ha läst avsnittet ang. flytspackling längre ner, ställa sig frågan varför man på golvet skall använda sig av golvspånskivor . Speciellt då golvet är den mest utsatta delen. Svaret på detta är lika enkelt som det är dumt. Det finns helt enkelt inget ersättningsmaterial, och av den enkla anledningen skall golvspånskivorna fortfarande användas i golv med träbjälklag.

Danmark och Finland har enligt uppgift arbetat bort så gott som allt trämaterial i våtutrymmen, där bygger dom väggar och golv med betongmaterial. Golvet gjuts, och väggar muras upp med lättbetongblock. problemet är då löst, det finns ingenting i väggar och golv som kan mögla om det bildas fukt bakom tätskikten. Någonstans känns det som om vi också är på väg åt det hållet, men detta får tiden utvisa.

• Ersättningsmaterialet Lux Elements.

• Bild på en demonstrationsmonter med en av dom godkända ersättningsskivorna Lux Elements.
• Kärna av frigolit med en glasfiberväv som spacklats fast med ett cementbaserat spackel på fram och baksida.

• Detaljbild Monteringbricka till Lux Elements.

• Bild på armeringsväven som skall spacklas in i skivskarvar med kakelfix.

Vitsen med denna nya ersättningsskivan är att den blir alkaliskt om den blir fuktig. Detta skapar en ogynnsam miljö för svartmöglet, som för övrigt inte har näring nog att överleva då det saknas både Cellulosa och majsstärkelser i denna produkt. En nackdel är priset, det är i dagsläget väldigt mycket dyrare att använda denna skiva i jämförelse med vanliga gipsskivor. Kanske att priset går ner när andra aktörer presenterar sina produkter.

• Läs mer om ett av dom ersättningsmaterial som existerar när detta skrivs. www.luxelements.com

• Svartmögel. (Stachybotrys Chartarum)

• Stachybotrys Chartarum växer främst på platser som är myckt fuktiga med cellulosahaltiga material, till exempel kartongbeklädda gipsskivor. Därför kallas den också för en “vattenskadeindikator”

• Bakgrunden till den senaste tidens panikrapportering i media angående den kartongbeklädda gipsens avlägsnande, beror på att man nu konstaterat att många vatten/mögelskador i våtutrymmen beror på gipsskivans benägenhet att bli angripen av svartmögel, detta oavsett om en plastmatta eller det tätskikt som vi plattsättare applicerar har använts.

• Den utlösande faktorn har varit den kartongbeklädda utsidan som består av returpapper (Cellulosa) och en majsstärkelse som används i själva gipsblandningen för att stärka upp skivan. Dessa båda komponenter har tjänat som näring åt svartmöglet när fukt tillförts efter det att skivan monterats.

• Det bör påpekas att svartmögelsporer antagligen fanns i skivorna redan när dom lämnade fabriken, då dessa tillverkas av återvunnet papper. Allt som behövdes var fukt och dålig ventilering för att nedbrytningen skulle starta.

• Vanliga symptom på mögelallergi kan vara till exempel trötthet, ögontorrhet eller huvudvärk. Stachybotrys Chartarum kan orsaka kraftigare akuta sympton än andra sorters mögel, såsom blödningar i andningsvägar och allvarliga infektioner. svampen anses också ha en nedsättande effekt på immunförsvaret.

Läs mer om Svartmögel på aimex.se
Svartmögel snabblänk 1
Svartmögel snabblänk 2

Riv aldrig ner byggmaterial som är angripet av svartmögel utan ansiktsmask med ett partikelfilter skyddsklass P3 !

Jag personligen har aldrig råkat ut för att något av badrummen jag byggt har blivit vattenskadat eller angripet av svartmögel. Men med tanke på dessa nya rön angående kartongbeklädda gipsskivor så kan jag inte längre rekomendera att ni använder dom i ert kommande våtutrymme. Mitt förslag är att ni inte skall utnyttja det kryphål som övergångsperioden på 1 år erbjuder. Bygg istället i enlighet med dom nya riktlinjerna och avstå helt från kartongbeklädda gipsskivor på golv och vägg i våtutrymmen där tätskikt skall användas.

• Primer, Fuktspärr, Tätskikt.

Tidigare skulle Fuktspärren vara vattentät, efter 2007-07-01 skall den även vara ångtät. Dom nya bestämmelserna anger värdet 1 000 000 s/m. För enkelhetens skull kan man säga att ribban är satt ca 3 gånger högre än tidigare. Detta i utrymmen där träreglar använts i väggar och golv. (Cellulosan var boven i dramat beträffande gipset, Trä består av cellulosa.)

Om väggar och golv består av Betong/puts då ligger ribban lägre.

I utrymmen med genomträngande markfukt gäller samma riktlinjer som tidigare.

• Att använda den gamla tätningsremsan i golv/väggvinkeln är inte längre tillåtet, istället skall nu en tätare remsa användas där. På själva väggarna är det fortfarande tillåtet att använda den tunnare varianten.

I övrigt kan nämnas att Tätskiktstillverkaren Mapei föreskriver längre torktider mellan Primer/Fuktspärr/Tätskikt. Mer om detta under kategorin fuktspärr.

• Flytspackling.

Tätskikt får inte längre användas direkt på golvgips eller annat skivmaterial.

Istället krävs det nu att ett lager av flytspackel på minimum 12 mm skall användas under tätskiktet. Antagligen har man valt tjockleken 12 mm för att det på marknaden finns förhöjningsringar som är 12 mm.

• Dom nya reglerna förespråkar att flytspacklet skall hällas ut direkt på Golvspånskivorna, samt att ett Punktsvetsat Armeringsnät skall användas i direkt kontakt med golvspånet.

Eventuell golvvärmeslinga skall ligga på armeringsnätet.
Golvgipsskivorna som tidigare laminerades fast i golvspånskivorna hade som funktion att öka böjstyvheten i golvet. Det punktsvetsade armeringsnätet och flytspacklet på minst 12 mm, har nu tagit över den rollen.

Reglerna beträffande fallet till brunnen har även dom ändrats, mer om detta i avsnittet Flytspackling.

• Var skall man använda tätskikt ?

Enligt dom gamla reglerna så skulle tätskikt användas i utrymmen med golvbrunn och där det fanns en vattenkran.

Toaletter var inte medräknade, visserligen finns en vattenkran i handfatet, men golvbrunnen saknades och således behövdes tätskikt inte användas där. Reglerna har nu skärpts ! Nu skall tätskikt användas i så gott som alla utrymmen där det finns möjlighet för vatten att läcka ut på golvet. Toaletter och tvättstugor är sådana utrymmen så också rum där varmvattenberedare finns placerad. Köket är dock ett utrymme där det fortfarande inte är ett krav att tätskikt skall användas.

Skall man nu bryta upp alla toaletter som inte har tätskikt ?

Nej ! Det behövs givetvis inte, kravet på tätskikt gäller endast renoveringar och nybyggnationer.

• Rörgenomföringar i golv efter 2008-07-01

När dom nya bestämmelserna träder i kraft 2008-07-01 så skall inga rörgenomföringar användas i golvet, i golvet skall det endast förekomma avlopp. Detta gäller både nybyggnationer och renoveringar.

Hur många av er har inte ett kallvattensrör som kommer upp igenom golvet till toaletten ? Att flytta på dessa rör kan i vissa fall vara nästan omöjligt, samt medföra en kostnad som kanske inte alltid står i relation till projektet. Personligen så tror jag att man i många fall får jämka lite beträffande rördragningen. Jag tyckte dock att det var viktigt att påpeka detta med rören, då jag ofta kommer in i ett utrymme efter det att rörmockaren har gjort sina förberedelser och även efter det att väggar och golv är färdigställda. Ta en dialog med rörmockaren angående detta innan han sätter igång med sitt förberedande arbete.

• Slutord.

Det känns lite som om branschen vill tillbaka till det gamla sättet att bygga på, alltså med ett rejält lager bruk eller dylikt i botten istället för gipsskivor med ett tunnt lager flytspackel. På sätt och vis känns detta förnuftigt då boverket har satt som standard att plattsättningsarbeten utförda åt privatpersoner skall hålla i minst 50 år, för exempelvis skolor och bibliotek är det 100 år som gäller. Om ett badrum med gips byggs fel, så kanske det bara tar 3 år tills katastrofen är ett faktum, och det rimmar illa med boverkets krav på 50 års livslängd.

• För skoj skull kan jag nämna att jag och min sambo köpte hus nyligen, byggåret var 1946. Givetvis gav jag mig på badrummet det första jag gjorde, då detta inte varit renoverat sedan 1961. Renoveringen då innebar att en våtrumstapet sattes upp, och nytt handfat + toalett installerades. Golvet var en bastant historia på ca 20 cm bruk med ett tjockt lager tjärpapp i mitten. det tog mig en hel dag och lite till att hugga upp alltihopa. När jag var klar med detta, och dessutom hade rivit ner väggarnas beklädnad och innertaket, så satte jag mig ner och tittade på alltsammans. Inte någonstans i detta 61 åriga badrum hittade jag ens en tillstymmelse till missfärgat trä. Det till och med luktade nyhugget. (Avloppsrör, vattenrör samt elinstallationerna var givetvis under all kritik, men virket var som nytt.)

• Miljonprogrammet under 70-talet ställde till det, då skulle det byggas snabbt och billigt. Förhoppningsvis har vi lärt oss den läxan nu och kanske är det inte så dum ide att gå tillbaka till det gamla sättet att bygga på. Givetvis så måste man inse att man inte till fullo kan bygga ett hus som dom gjorde förr i tiden, då detta inte är möjligt rent ekonomiskt. Men en kombination av gammalt sätt att tänka och nya byggmaterial är kanske lösningen. Problemet som jag ser det… är att det nog är svårt att hitta en snickare som är 101 år gammal “still going strong” som jag kan ta lärdom av

M.V.H.

/Fredrik.

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Fogning.
8. Brunnen.

Att foga är en konst

En misslyckad fogning förstör väldigt mycket i ett övrigt perfekt byggt badrum. En perfekt fogning däremot kan överglänsa något mindre fel i själva plattsättningen, och på något sätt göra dessa mindre misstag acceptabla. Enligt mig kvittar det hur dyra och fina plattorna är eller hur bra plattsättningen är utförd om fogningen är misslyckad. Fogen binder samman rummet och är pricken över i´et.

Vad folk tenderar att glömma ibland är att det faktiskt är en människa som utför jobbet, det är en mänsklig hand som sätter upp plattorna manuellt. Ingen robot eller maskin är inblandad.

Man skall som hantverkare alltid sträva efter att göra sitt jobb så bra och nogrannt man bara kan. Plattorna skall sitta rakt, fogar skall följa varandra och avståndet mellan fogarna skall vara 3 mm om det nu är 3 mm man jobbar efter. Dock kan det hända att en platta kommer lite snett, det kan hända att man måste jämka med någon fog för att få ihop plattsättningen till exempel ovanför en dörr. Huvudsaken är att dessa mindre fel inte uppstår där det är synligt, oftast döljer fogen mindre fadäser. Således kan detta accepteras, och ingen skugga skall falla över plattsättaren, då han inte är mer än människa.

• Men….. Om fogningen är misslyckad, då är det katastrof.

Det finns ingenting som kan dölja en dåligt utförd fogning, och alltför ofta stöter jag på detta. Det kan vara på en offentlig toalett, det kan vara i en lägenhet, det kan till och med vara så att fogarna ser hemska ut i villor värda en förmögenhet. Givetvis är det så att jag är yrkesskadad, jag granskar omedvetet allt som har med kakel och klinkers att göra.

Med det här kapitlet vill jag försöka att förmedla vikten av att fogningen blir lyckad. jag kommer inte lyckas med bedriften att lära någon hur man fogar snyggt, då detta är något man sakta med säkert övar upp samtidigt som man är övervakad av en duktig läromästare. Vad jag däremot kan göra är att med bilder visa hur en fogning kan gå till, och vilka verktyg man lämpligtvis kan komma att behöva.

Verktyg att foga med.

Även om man kan foga ett utrymme med en enkel svamp och spann, så tycker jag att man skall satsa på en riktig fogbalja med ändamålsenliga torkbrädor om utrymmet kräver detta. På ett vanligt kökskakel ovanför en diskbänk behöver man inte överdriva, där duger det gott med en svamp och en spann, då en fogbalja med tillbehör är förhållandevis dyr. Vidare behöver man ett par gummihandskar, då fogen är väldigt uttorkande på huden och dessutom inte hälsosam.

Som i kapitlet “Plattsättning” behövs även här en visp, murslev och murarhink. En fogbräda att dra på fogen med behövs alltid, dessa finns i olika utföranden och storlekar, men den mindre varianten som visas på bilderna nedan klarar man sig långt med.

Fogen.

Fog finns att tillgå från mängder av tillverkare, kvaliten kan skifta och även användningsområdet. Till väggar använder man sig generellt sett av en kakelfog, till golv använder man sig av en klinkerfog. Vad som skiljer dessa åt är styrkan i fogen, en klinkerfog skall man kunna gå på, och den skall även i dom fall värmegolv används klara påfrestningarna som då uppkommer. Till trappor utomhus ska man använda en fog som klarar minusgrader etc etc. Vissa kakelfogar kan användas även på golv om det uppges på förpackningen. Som i fallet med fixet “Fästmassan” så finns det även här en uppsjö med olika fogar och fabrikat att välja mellan. Fråga på ditt byggvaruhus vilken fog som skall användas i ditt fall. Jag är i huvudsak inarbetad på Kiiltos och Mapeis produkter, och kan inte redogöra för alla övriga varumärken. Som i fallet med fästmassan så känns även detta som överkurs. Det bästa ni kan göra är att fråga expediten där ni handlar materialet.

Fogen skall blandas till enligt anvisning på förpackningen med ett uns av fingertoppskänsla. Är det väldigt varmt och underlaget är starkt sugande så kan man tulla lite på vattenmängden och göra fogen lite lösare än vad som uppges. Detta underlättar avtorkningen då fogen inte bränner så snabbt. Jag säger detta med risk för kritik, då man egentligen skall följa anvisningarna om tillförd vattenmängd. Vad man däremot inte skall göra är att tillföra vatten i ett senare skede när fogen håller på att härda, gör man detta så riskerar man att döda fogen med försämrad hållfasthet som följd. Om man skulle försöka sig på en dum jämförelse så skulle jag vilja säga att fogen skall ha ungefär samma konsistens som vispad grädde . Alltså inte vara så fast som kakelfixet men inte heller rinna av fogbrädan.

• Fogen läggs på fogbrädan.

• Man drar alltid på fogen diagonalt, då fyller man fogarna ordentligt och risken för luftbubblor minskar.

• Så här ser det ut innan väggen har torkats av första gången.

Olika fogar bränner olika snabbt. Som exempel kan jag nämna att med Kiiltos Pro väggfog kan jag dra på en hel vägg för att sedan pusta ut lite, därefter torkar jag lugnt och metodiskt av hela ytan, och påbörjar sedan nästa vägg. Detta sättet att arbeta på är skonsamt för kroppen, och därför är Kiiltos väggfog min absoluta favorit. Med Mapeis väggfog måste man arbeta lite annorlunda, den bränner mycket snabbare och känns mer stressande att arbeta med, i Mapeis fall så arbetar jag kvadratmeter för kvadratmeter istället för med hela väggar. Fördelen med Mapeis väggfog är att resultatet blir lysande, fogen blir tät och fin.

Man bör prova sig fram med små ytor innan man blir övermodig. bränner fogen fast innan man hunnit forma fogarna då sitter man i den sitsen som jag inledde detta avsnittet med, man har helt enkelt förstört hela plattsättningen. Visst finns det sätt att rätta till lite av problemet med. Exempelvis genom att tvätta väggar och golv med saltsyra, detta om fogen brännt fast på själva plattan.

Det bör påpekas att saltsyra är oerhört frätande och svidande för ögon och andningsvägar, stor försiktighet bör iakttagas.

Således är saltsyra inget bot för hemska fogar, man mildrar oftast bara symptomen. En dålig fog är för alltid en dålig fog. Likväl som man kan vara för sen med att torka av ytan, så kan man också vara för tidig. Detta resulterar oftast i att man gröper ur fogen, med dåligt estetiskt resultat som följd. Ser man att detta sker, då drar man på ny fog och lugnar sig lite.

• När man torkar av fogen så jobbar man även här diagonalt med torkbrädan eller svampen. Vid denna första avtorkning då formar man fogarna och avlägsnar överbliven fog på ytorna.

• Luftbubblor är något som nästan alltid uppkommer här och var, speciellt i mosaik där det finns mycket fogar. Dessa hål lagar man i för att sedan återigen torka av ytan.

• Man skall även vara uppmärksam på fogrester i taket, lämnar man dessa till dagen efter är det försent. Torka av direkt !

När samtliga väggar är fogade och avtorkade första gången, då byter man vatten i fogbaljan och rengör svampar och eventuella torkbrädor. Sedan är det dags för den sista avtorkningen. Anledningen till att man torkar av ytorna ytterligare en gång är för att avaktivera fogdammet och för att få bort strimmor av smutsigt vatten. Fogen är i detta läget redan så pass hård att den är svår att forma, därför är det viktigt att man ser till att man formar fogen snyggt och är nogrann vid den första avtorkningen. Vid denna sista avtorkning skall man se till att endast torka av på ett håll, man skall alltså inte gnugga fram och tillbaka, gör man det så flyttar man bara dammet fram och tillbaka. Man skall även tänka på att rengöra svampen/torkbrädan ofta i detta skedet. Skulle man nu inte torka av ytorna denna andra gång, då är risken stor att man får ta fram saltsyran dagen efter.

Golvet

• Golvet fogas med en klinkerfog på samma sätt som väggarna, man drar på fogen diagonalt.

Jag brukar börja med att först torka av väggarna strax ovanför golvet med en vanlig svamp innan jag fortsätter på ytorna med torkbrädan. (Väggarna blir nertill alltid lite nedsmutsade när man drar på golvfogen.) Att veta när man skall börja torka av golvet är lite knivigt, är man för tidig då gröper man ur fogarna, är man för sen då bränner fogen fast. Olika fogar har som jag nämnt tidigare olika egenskaper. Dessutom spelar temperatur och ventilation en stor roll i sammanhanget, samt vilken konsistens man har på fogen när man påbörjar fogningen. Är man osäker kan man jobba med mindre ytor. Jag har ett par generaltabbar i mitt register, dock var det länge sedan sist. Saltsyran är den bästa läraren, har man syratvättat bort ett par tre misslyckanden då lär man sig snabbt som attan

Efter det att man anser sig klar med hörnen och nederkanter på väggar börjar man torka av och forma fogarna, även nu är det diagonal avtorkning som gäller. Försök att tänka på var ni har knän och fötter, så att inte dom mjuka fogarna tar stryk. Om riktigt små plattor har använts så är det ofrånkomligt att man trampar sönder fogen här och där. Som i fallet med väggarna så är det bara att laga i skadorna och torka vidare.

• Snyggt och rent blir det om man gör rätt.

Även med golvet krävs det fler än en avtorkning. Om golvplattorna är mörka så skulle jag rekomendera att man torkar av golvet hela tre gånger. Är man inarbetad på klinkerfogen som man jobbar med då vet man när det är dags att påbörja första avtorkningen, men handlar det om en produkt man sällan eller aldrig tidigare har arbetat med, då måste man känna sig fram lite. Till och med kan det vara så att man i detta fallet kan påbörja första avtorkningen lite tidigare än vad som känns rätt. Risken är om man inte känner fogens egenskaper att den bränner fast i plattan om man väntar för länge.

Andra avtorkningen brukar jag påbörja när vattnet uppe på plattorna har torkat i hela utrymmet. Tänk på att byta vatten och rengöra svampar mellan varje avtorkning.

• Så här blev det till slut, fint som snus.

Det finns risk för att man får sina fogar flammiga eller för ljusa om man använder för mycket vatten, eller om man påbörjar avtorkningen för tidigt. Detta gäller både golv och vägg, men problematiken är större gällande golvet, då den fogen oftast är mörkare från början. Händer detta så har man helt enkelt sköljt bort färgpigmentet i fogen.

Tänk på att fogning är en konst !

Övning ger färdighet, men för guds skull öva inte första gången i ett badrum. Prova er fram på mindre ytor, eller på ställen där det inte är katastrof om ni misslyckas. Jag är absolut förespråkare för att alla människor skall kunna utföra arbeten i sina egna hem. Därav delvis allt arbete jag lagt ner på denna websida. Men jag vill också belysa att byggandet av ett badrum kostar mycket pengar, detta oavsett om man gör det själv eller hyr in en plattsättare. Hur man än vänder och vrider på det så svider det i plånboken. Jag har många gånger blivit bedrövad när jag sett hur en del badrum ser ut. Både gällande badrum som byggts av hantverkare och badrum som byggts av privatpersoner. Oftast är det faktiskt den usla fogningen som stör mig. Valet av kakel och klinker är aldrig någonting som jag tittar på när jag granskar ett utrymme, även en mindre snygg platta kan göra ett bra badrum, bara arbetet är korrekt utfört.

Fuktspärren och fogningen är mina två hjärtefrågor, här får man inte misslyckas.

Dagen efter man har fogat sitt utrymme, så är ytorna täckta av ett fint lager damm. Detta damm torkar man lämpligtvis av innan man monterar inredningen. Man kan använda sig av en lätt fuktad trasa för att sedan torka av ytorna på samma sätt som man utförde den andra avtorkningen. Alltså i en riktning utan att gnida dammet fram och tillbaka. Trasan skall rengöras ofta, och behandligen upprepas några gånger. Låt ytorna torka ordentligt och dra sedan med fingret på golv och väggar, finns det damm kvar så är det bara att torka vidare. Använd inte rengöringsmedel i någon som helst form dom första två veckorna, endast vatten skall finnas på trasan. Fogarnas färgpigment är känsligt den första tiden innan allt är genomhärdat.

Efter dessa två veckor så kan i princip vad som helst användas till rengöringen.

Som med allt annat på denna blogg finns det mycket mer jag skulle kunna tillägga. Jag kommer att uppdatera dom olika avsnitten om jag får frågor i dom olika momenten eller när jag själv upptäcker att jag missat något. Jag hoppas att ni åtmistonde har fått några svar på era frågor. Min förhoppning är att bloggen kommer att utvecklas i framtiden, och att det infogas mer detaljerade beskrivningar på olika problemlösningar och tillvägagångssätt i byggandet av ett badrum. Men som jag sagt på annan plats i denna blogg, “Rom byggdes inte på en dag”

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Brunnen.
8. Nya Regler 2007-07-01.

/Fredrik

Underlaget skall vara lämpligt för flytspackling, se avsnittet Förarbete. Ytan skall Primas så att ökad vidhäftning uppstår, samt att dammpartiklar binds i underlaget. Värmeslingan bör läggas av en elektriker, därför kommer jag inte gå in på den biten. Vidare så kommer jag inte heller att beröra andra sorters uppvärmningssytem. Mitt fokus ligger på plattsättarens egentliga åtaganden.

• Punktsvetsat armeringsnät

På golv med träbjälklag skall man använda sig av punktsvetsade armeringsnät som placeras med 1 decimeters överlappning, för att dessa armeringsnät inte skall glida omkring kan man fästa dom i spånskivan med en häftpistol eller limma fast dom med smältlim. Därefter limmas golvvärmeslingan på plats, värmeslingan skall alltså inte läggas under armeringsnätet och bör inte heller häftas fast med häftapparat då stor risk finns att man skadar slingan.

• Avstängningslist

Då flytspackel kan vara väldigt lättflytande, så skall man se till att massan inte rinner ner bakom gipsskivor och vidare till våningen under, eller för den delen ner i brunnen. Jag brukar täta eventuella hålrum i skarven golv / vägg med en sträng sillicon eller latexfog. Till Brunnen och dörrar använder jag mig av en avstängningslist som bilden ovan visar. En avstängningslist är en remsa av skumplast med en självhäftande tejp som är smidig att använda.

• Att tänka på

På den här bilden har golvet flytspacklats en gång innan värmeslingan limmats fast, då underlaget var för ojämt inledningsvis.

Se till att avstånd lämnas runt avloppet till toaletten, annars är risken stor att rörmockaren borrar sönder slingan när han skall fästa toalettstolen. Värmeslingan skall heller inte läggas under fast monterade möbler som löper ända ner till golvet, samma sak gäller inbyggda badkar.

Här ser man ett exempel på en felaktigt limmad värmeslinga, som tur var upptäcktes felet i tid, och kunde åtgärdas innan flytspacklet hälldes på. Numera förekommer det ganska ofta att toaletten limmas fast i golvet med sillicon, under sådana omständigheter finns det ingen risk att slingan skadas, även om den felaktigt skulle vara placerad under själva toaletten.

• Flytspacklingen påbörjas

Nya regler för fall mot brunnen kom i Juli 2007. Nu tillämpas “Golvlutning inom intervall.” Nedan finns information som förklarar närmare.

• (10 mm/m - 5 mm/m) Fall mot brunn på ytor som blir delvis utsatta för vatten.

• (20 mm/m - 7,5 mm/m) Fall mot brunn som regelbundet blir utsatt för vatten, närmast golvbrunn och under badkar.

• Man behöver ej ha fall på ytor som aldrig är utsatta för vatten, men bakfall får inte förekomma.

Ingen skall tro att flytspackling är lätt dom första gångerna man utför det, Jag tycker fortfarande att flytspacklingen är ett nervöst moment, trots att jag har flytspacklat oräkneliga golv. Det som är irriterande med att göra fel här, är att felaktigheterna kan vara svårlösta. Ofta så kan man lösa ett problem genom att flytspackla ytan ytterligare en gång. Men i något enstaka fall så har jag varit tvungen att slipa ner ytan, för att få bort knölar och dylikt. Flytspackel som härdat är stenhårt. Som tur är så finns det ingenting man lär så snabbt av som sina egna misstag. Om jag som arbetar med detta dagligen kan göra fel i detta momentet, så kan sannerligen ni också ställa till det. Dessutom är fallet till brunnen oerhört viktigt, därför skall plattsättaren flytspackla enligt min mening.

Åtgång

I ett badrum med träbjälklag måste man använda sig av minst 12 mm flytspackel närmast brunnen som sedan ökas på grund av fallbyggnationen. I runda tal kan man räkna med 60 kg flytspackel per kvadratmeter. Om utrymmet har ett betonggolv behöver man inte använda sig av samma mängd, då räcker det med att man får till ett tillfredsställande fall, åtgången är då ca: 20 kg per kvadratmeter.

Flytspackel torkar förvånandsvärt fort, och kan vanligtvis beträdas redan efter ett antal timmar. Dock bör man vänta tills dagen efter (oftast ännu längre) innan man påbörjar nästa fas i arbetet. Tillverkaren av flytspacklet har riktlinjer om detta.

Ett korrekt utfört förarbete är en fröjd för själva plattsättningen. Slutresultatet blir sällan bättre än vad förarbetet tillåter.

Låt säga att ett badrum tar 60 timmar att bygga. Av dom 60 timmarna så kanske plattsättning och fogning upptar 20 timmar. Resterande 40 timmar ägnas åt förberedande arbeten och fuktspärr. Många gånger höjer folk på ögonbrynen när dom får reda på hur lång tid det tar att bygga ett badrum. I deras värld så handlar det bara om att sätta plattor och sedan ringa rörmockaren för slutinstallationen. Anledningen till att jag har skapat denna website är för att jag vill att ni i lugn och ro skall kunna fördjupa er lite i ämnet och få en inblick i varför det tar tid, samt varför man lägger så mycket tid på vissa moment i byggandet av ett badrum. Tänk på att 60 timmar mycket väl kan vara 100 timmar eller 45 timmar, allt beror på vad som måste göras i ert specifika fall.

Nu när förarbetet och flytspacklingen är avklarad så behöver vi en Fuktspärr som är nästa avsnitt i bloggen.

/Fredrik

• Ingenting slår keramiska väggbeklädnader i känsla eller kvalitet. Det blir bara så himla bra !

I det här kapitlet så kommer jag visa hur plattsättningen går till, även om inte alla momenten kommer avhandlas så är min ambition att försöka få med dom viktigaste punkterna.

Underskift med tunnskikts metoden

Det finns olika metoder att sätta plattor. jag kommer att visa lite grundläggande information i användandet av tunnskikts metoden, (vanligaste sättet att fästa plattor.)

Det finns två olika skolor när det gäller hur plattor skall sättas. Dom som sätter ett underskift och dom som hängsätter plattor. Jag har väldigt sällan hängsatt plattor utan jobbar nästan uteslutande med underskiftsmetoden.

Underskiftsmetoden bygger på att man sätter ett nedre skift runt alla väggar som sedan får stå och torka, därefter kan man bygga vidare på väggarna utan att underskiftet glider omkring. Väggarna sätts vanligtvis först och golvet sist, exempel på undantag kan vara om sockel skall användas. I så fall läggs golvet först och sedan sätts sockeln som samtidigt får tjäna som underskift. Anledningen till detta är att man brukar vilja att sockelns fogar följer golvets fogar.

Det första man måste göra är att ta ut en rak linje runt hela rummet. Förr i tiden använde man ett vattenpass, och det fungerade ypperligt. Men av bekvämlighets och tidsskäl så jobbar jag med ett laserpass. Varianten av laserpass som jag använder ritar ett streck på rummets alla väggar samtidigt.

När man har hittat sin linje, så märker man ut den med hjälp av exempelvis ett vattenpass.

Då golvet faller mot brunnen så innebär detta olika golvhöjder i rummets alla hörn. Så att ställa in lasern efter endast en platta på ett ställe fungerar inte. Att göra så kan resultera i att plattorna i dushdelen (som är den lägsta punkten) får 5 cm fog ner till golvet.

Vad man får göra är att jämka lite. Man sänker helt enkelt linjen tills plattorna i badrummets lägsta del hamnar i nivå med det kommande golvet. Vissa plattor som hamnar över linjen måste klippas tills rätt storlek uppnås. Golvplattorna kommer senare att dölja den fula naggade kanten.

Innan man påbörjar plattsättningen så måste man lista ut huruvida man skall starta med hel eller skuren platta !

Det ultimata är om man kan använda sig av hela plattor överallt. Men att ha sådan tur är orealistiskt !

Man får planera in skärningar så att dom hamnar där dom syns minst. Hörn som är väl synliga där brukar man använda sig av hela plattor i underskiftet. En liten fälla är väggar som lutar utåt. Om man börjar med hela bitar där så kommer resultatet bli att fogen i hörnan ökar för varje nytt skift. I ett sådant läge är det listigt att börja med en skuren bit, detta för att när fogen sticker iväg så blir det lätt att kompensera genom att skära till nästa bit lite större än den föregående. Problemet löser sig självt så att säga.

Man kan även välja att helt centrera kaklet på väggarna med exakt lika stora skurna bitar i båda hörnen. Ibland kan det vara så att man väljer att centrera plattsättningen runt exempelvis ett fönster, sådana fall resulterar oftast i olika storlekar på plattorna i respektive hörn. Behållningen blir dock att själva fönstret får en snyggare inramning.

Dörren är en annan region som för den ovane kan ställa till problem. Fogarna måste mötas snyggt ovanför dörrposten. Så att börja med en hel bit på varje sida om dörren är en dålig idé, då plattorna knappast per automatik kommer att mötas fint ovan dörren.

Botemedlet är tumstock och sunt förnuft !

Efter att man är säker på hur man skall sätta underskiftet så kammar man på sättmassan (kakelfixet.)

Även om jag klarar av att sätta plattorna med rätt avstånd från varandra endast med hjälp av ögonmåttet. Så föredrar jag att använda mig av ett snöre, mycket på grund av att plattorna då stabiliserar varandra och risken för sjunkande plattor minskar. Att peta in bitar av kartong under plattorna är också ett bra sätt att hålla dom på plats. Tänk på att underskiftet kommer att bestämma rakheten i kommande skift, så nogrannhet är ett måste.

Lätt som en plätt sätter man sedan väggarna

När allt är fogat och inredning  är monterad, samt när tak / dörrar / fönster är listade. Först då ser man hur bra det blir. Många tunga suckar har ibland hörts under arbetets gång av kunderna. Helt enkelt för att det är svårt att föreställa sig slutresultatet när hälften av väggarna är satta och snören hänger kors och tvärs.

Ytterhörnslister

I dom fall där ytterhörnen skall kaklas kan man använda sig av ytterhörnslister för att uppnå ett snyggare resultat, samt för att skydda kaklets kanter. Det är ganska lätt att nagga kanten på en kakelplatta om man är oförsiktig. ytterhörnslisten skyddar mot detta.

Ytterhörnslister finns i olika material och färg. Jag föredrar att använda mig av modellen ovan i aluminium, då jag finner dom mer estetiskt tilltalande. Plastvarianterna är mer lättarbetade och kostar mindre, men dom har en tendens att gulna efter ett tag. ytterhörnslister finns att tillgå i diverse olika storlekar beroende på plattans tjocklek. Dom vanligaste måtten är 6 - 10 mm.

Bilderna visar principen dom används på.

Hörnen sågas i 45 grader.

Fogat och klart ! Jag bör påpeka att det ser lättare ut än det är. Att få till plattsättningen runt dessa ytterhörnslister kan vara knivigt, men i slutänden så är det värt det extra arbetet. Som tur är så döljer fogen ganska bra mindre misstag.

Sättmassan (kakel fixet)

Det finns mängder av fix för olika användningsområden. Vissa sorter kan man ha endast till väggar, andra sorter lämpar sig bättre till golv. Har man använt sig av en värmeslinga måste man vara nogrann med att använda sig av ett fix som tål dom påfrestningar som då uppkommer.

Stora plattor i måtten runt 30 cm gånger 60 cm som skall bli golv, sätter man lämpligtvis med flytfix. Kanske använder man sig av ett superfix till mosaik för att underlätta hängsättningen. Vitfix bör man använda när man sätter glasmosaik eller andra plattor som är genomskinliga, detta för att bibehålla lystern i glaset. Ett grått fix kan där göra ytan matt och livlös.

Att fördjupa mig i ämnet kakelfix här på bloggen känns svårt, då det blir lite för mycket överkurs av det hela. Om jag får frågor i ämnet så kommer jag uppdatera detta avsnittet i framtiden.

Det finns dock en del praktiska saker som jag tycker bör nämnas med fixet !

När man kammar på sättmassan på väggarna så skall man tänka på att (rillorna) skall löpa lodrätt på väggarna i utrymmen där det det finns vatten. Tanken är att eventuellt vatten (fukt) lättare skall kunna transporteras neråt, och inte bli stående mitt på väggen som fallet kanske blivit om (rillorna) löpte vågrätt. Bilden nedan visar lodrätta rillor.

Varför kammar man ut rillor på väggarna ? Kan man inte bara bredspackla och trycka dit plattorna !

Rillornas funktion är att släppa ut luften bakom plattan, följden av detta blir att man får maximal täckning med fix. Att bara bredspackla väggen kan få till följd att fixet endast greppar några få punkter på plattan, samtidigt gör avsaknaden av rillor justeringen av plattorna svårare. Man vill inte att plattorna skall (tanda) alltså sticka ut här och var. Om man drar handen över väggen så skall den kännas slät när man är klar med sin plattsättning. Rillor är ett måste !

Är man osäker på om man har god täckning bakom en platta eller ej, så kan man lyfta på den med en kniv eller dylikt och kontrollera. Man måste vara rädd om eventuell fuktspärr när man gör detta. Ser man att täckningen på plattans baksida är 80 % eller mer då är det godkänt.

OBS: Man kammar inte på mer fix än man klarar av !!!

Så länge rillorna känns klabbiga kan man sätta plattor på dom, men när dom känns torra och det bildats ett skinn på ytan, då måste man kamma om ytan. Om man sätter plattor på för torra rillor så kommer plattorna att lossna i framtiden. Fixet har en ibland en förmåga att torka lika snabbt som mjölk kokar över.

Plattsättar verktyg

Det finns speciella kammar som man drar ut fixet med på väggar och golv. Bilden till höger visar en sådan. Jag personligen tycker dom är synnerligen obekväma att jobba med. Helt enkelt för att jag är inarbetad på kammarna som bilden nedan visar.

Olika tandningar används till olika plattstorlekar. Rent generellt kan man säga att till stora plattor använder man grövre tandning, och till små plattor använder man en finare tandning. Kammar av den variant som jag använder med finare tandning finns ofta att köpa på din lokala bygghandel. dock finns inte min variant av den grövre modellen att få tag på, dom tillverkar jag själv.

Murarsnören finns i olika tjocklekar. Den vanligaste tjockleken är 3 mm. Om man sätter kakel med underskiftsmetoden så är snören ett måste.

Skärmaskiner finns i olika storlekar, på bilden ses en väl använd skärmaskin av modell mindre. Plattor runt 25 cm och uppåt kräver en större maskin.

För mer komplicerade skärningar så behöver man en vinkelslip med stenklinga. Används ej utan skyddsglasögon.

Man behöver en rejäl visp, och en borrmaskin man inte är rädd om. Min maskin är köpt på Rusta för ett par hundra kronor, (och den håller förvånansvärt bra) Skulle den gå sönder så är det bara att köpa en ny. Använd alltså inte den finaste maskinen ni har när ni blandar bruk, fix, flytspackel eller dylikt, dom brinner upp ganska lätt. Men hurra för Rusta i det här fallet ! Det finns även maskiner som är ämnade för att blanda bruk med, som man säkerligen kan hyra på Cramo eller dylikt. Jag har dock aldrig trivts med den modellen.

2009-01-20 har nu avverkat 2 st Rusta maskiner. Använder nu en dyrare Bosch som även den kommer att brinna upp en vacker dag.

Vad som i grund och botten behövs för plattsättning i ett ett badrum är som följer.

1. Kammar

2. Kakeltång

3. Snören

4. Vattenpass

5. Skärmaskin

6. Vinkelslip med klinga för sten

7. Visp + blandare

8. (Lämplig rätskena till golvläggningen)

9. Murarhinkar och murslev

Fogningen kräver en fogbalja och en svamp, samt en fogbräda att dra på fogen med. Gummihandskar är ett måste när man fogar, då fogen är väldigt uttorkande på huden.

Om ni någon gång skulle ge er på att vinkelslipa i kakel eller klinker glöm då inte Skyddsutrustning. (Hörselskydd och skyddsglasögon)

Gör det Själv

Under hela detta avsnittet som gäller plattsättningen så har jag ingenstans skrivit att ni inte bör uföra plattsättning själva. Man kan till och med hitta lite tips och knep i detta kapitlet samt anvisningar om vilken sorts verktyg som behövs. Varför nu detta ?

Därför att resultatet kan inte bli en vattenskada, det kan i värsta fall bara bli anskrämligt att titta på.

Faktum är att vattentätheten har med fuktspärren att göra och inte med själva plattsättningen.

Men fuktspärren kan förstöras under själva plattsättningen.

Skulle jag då åtaga mig ett jobb där jag ansvarar för vattentätheten men där jag inte utför plattsättningsarbetet ? Svaret är att det hade jag inte ! Därför att som ovan nämts, någonting kan hända under plattsättningsfasen som skadar fuktspärren.

Efter det påståendet så kan man fråga sig varför jag lagt tid och energi på att så utförligt förklara vissa aspekter av plattsättningen. En av anledningarna är att det hade känts som ett antiklimax för er läsare om jag endast hade visat lite bilder på färdiga badrum i detta kapitlet. En annan anledning är att det faktiskt finns utrymmen som inte kräver en fuktspärr. På dessa platser tycker jag att vem som helst kan prova på att sätta plattor. Vedrummet eller pannrummet kan vara lämpliga (prova på) ställen, då (antagligen) ingen kommer att bry sig om huruvida det blir rakt eller ej där. Ovanför en diskbänk eller kanske framför en kamin är andra exempel på var man inte behöver en fuktspärr. Här skadar det dock inte om det blir rakt och snyggt, så öva först där ingen har ont av resultatet !

Se även avsnitten Brunnen och Fogning.

/Fredrik

Se Länsförsäkringars riktlinjer angående brunnen.

Om den befintliga brunnen är monterad före 1991 då måste den bytas ut. Om brunnen är monterad efter 1991 och inte är typgodkänd då måste den också bytas ut.

Detta kan i vissa fall kännas som en onödig kostnad för kunden, samt vara ett ingrepp som känns svårt att förstå. Speciellt då det gäller en nyare brunn, eller då det gäller en äldre brunn som är i gott skick. Anledningen till att brunnar måste bytas ut även om dom vid första anblicken ser bra ut, är att dom som tillverkades före 1991 innehöll en plast som inte är åldersbeständig, en annan anledning kan vara att det inte går att göra en fuktspärr som håller tätt. Det godkända fuktspärrssystemet som finns grundar sig på att en klämring skall trycka fast brunnsmanchetten och därigenom skapa en vattentät enhet. Om det saknas förutsättningar att använda sig av en klämring så är fuktspärren i slutänden inte en godkänd konstruktion.

Montering av brunnen

Att montera brunnen är rörmockarens jobb. Är underlaget betong så gjuts brunnen fast av plattsättaren. Om brunnen skall sitta i ett golv med golvspånskivor (Träbjälklag,) så är det snickaren som ser till att fyrkantsramen som omgärdar själva brunnen fästs på ett bra och stabilt sätt.

Fyrkantsram används för att ge bästa möjliga bärighet åt brunnen i träbjälklag.

Se bild på fyrkantsramen.

Se bild på Purus brunnen.

Brunnen skall monteras så att den är i nivå med färdigt golv. Vilket innebär att själva överdelen på brunnen skall ligga i nivå med golvspånskivan, eller i nivå med betonggolvet efter det att gjutningen genomförts. Därefter flytspacklar man upp ett fall med utgångspunkt från brunnens ovandel. När det gäller brunnar monterade i träbjälklag använder man sig av en 12 mm förhöjningsring för att få till avslutet mot flytspacklingen.

Här ser ni en fyrkantsram som är monterad i en golvspånskivan. Notera att brunnens fyrkantiga upphöjda mittparti sticker upp ca 15 mm ovanför golvspånskivan.

Detta är en felaktig montering, bilden är gammal och detta sätt att montera hör till den tiden då man laminerade fast en golvgipsskiva i spånskivan för att öka böjstyvheten. Ovandelen på brunnen kom då i nivå med gipsskivan, därefter kunde ett litet lager flytspackel användas för fallbyggnationen.

Med andra ord var detta en sniken version för att öka böjstyheten, 1 cm gipsskiva är betydligt billigare än 1 cm flytspackel. Dom nya branschreglerna som kom I Juli 2007 kräver att ett minimum av 12 mm flytspackel måste användas vid brunnen och först därefter kan man påbörja fallbyggnationen. Flytspacklet har då övertagit gipsskivans roll när det gäller ökningen av böjstyvheten.

Här är ytterligare en gammal bild som visar hur det såg ut när golvgipsskivan var monterad på spånskivan, med andra ord är det så här brunnen lämpligtvis bör monteras i spånskivan , alltså i nivå med brunnes ovandel. Därefter knäpper man fast en förhöjningsring på 12 m. Därefter är det dags för flytspackling.

Här syns en fastgjuten brunn i ett betonggolv. Inga konstigheter här, och ett stummare underlag kan man inte få.

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Fogning.
8. Nya Regler 2007-07-01.

/Fredrik

• Kartongklädda gipsskivor skall inte användas i våtutrymmen.
• Skivmaterial får inte ligga direkt under tätskikt.
• Även tvättstugor, toaletter och utrymmen med varmvattenberedare skall tätskikt användas i.

Klicka här för information angående dom nya bestämmelserna.

Denna kategorin beträffande förarbetet i ett badrum, skulle kunna vara oändligt långt. Så jag kommer att begränsa alternativen för att underlätta läsningen. Inte heller kommer jag att skriva så mycket om rörmockarens eller elektrikerns åtaganden, utan fokusera mer på plattsättarens / snickarens arbete.

Förarbetet i den här bloggen syftar på allt man gör innan flytspackling, fuktspärr och plattsättning/fogning.

Dom olika typerna av förarbete jag kommer att beröra är.

• Betonggolv/Betongväggar alt. Betonggolv/putsade väggar.
• Träbjälklag/Skivmaterial väggar.

Jag kommer inte i nuläget gå in på nybyggnationer, utan hålla mig till befintliga badrum som skall renoveras. Avsnittet Brunnen kommer behandlas separat.

Betonggolv/Putsade väggar

Först en bild på hur ett badrum kan se ut innan man sätter igång med rivningsarbetet.

Typiskt badrum från 50-talet. Plattorna på väggar och i golv är satta i bruk, och inte som nuförtiden i ett tunnskikt. En gammal gjutjärnsbrunn är placerad mitt i golvet. Våtrumstapet på väggarna ovanför bröstningen, och det är väldigt trångt.

Först av allt så måste rörmockaren in och plugga alla rör, så att rivningen kan påbörjas. Inredning och ev. utanpåliggande rör skall rivas ut, plattorna på väggen och på golvet skall huggas väck. När plattorna är satta i bruk, så kan följden bli att plattan inte släpper frivilligt utan en stor klump med bruk följer med på baksidan. Vilket resulterar i knytnävsstora hål i väggen, som senare måste lagas med putsbruk eller med ett för ändamålet avsett material. Men i det här fallet så uppstod inte det problemet, väggen klarade sig fint.

Bilden nedan visar hur utrymmet såg ut efter det att rivningsarbetet var avklarat. Ingrepp av den här storleken inte är vanligt förekommande, kunden önskade ett större badrum, därför revs mellanväggen till sovrummet. I vanliga fall sparar man givetvis dom befintliga väggarna och utgår därifrån.

Notera det tjärade partiet runt området där badkaret var placerat. Det var så man fuktspärrade förr i tiden. Den sortens fuktspärr fyllde sin funktion efter den tidens regler och sätt att använda sig av ett badrum. Man duschade inte i lika stor utsträcking som vi nutida folk gör, man använde sig istället av badkaret i större utsträckning, vilket inte tärde på väggar och golv i lika hög grad. Jag vet att jag kan vara ute på minerad mark nu, men kanske använde man sig inte heller av badkaret speciellt ofta =) …. !

Oavsett badningsfrekvensen på 50-talet så hade en nutida modern familj bestående av Far, Mor och ett par tonårsbarn utan problem lyckats med bravaden att duscha sönder badrummet ovan på nolltid. Badrummet hade inte haft en chans att torka mellan duschraiderna morgon och kväll.

Fallet till brunnen hade varit för dåligt, väggen ovanför det tjärade partiet hade absorberat fukt, gjutjärnsbrunnen hade med all sannolikhet inte varit tät. Problem hade med andra ord uppstått ganska snart.

Avlägsna allt som är svart

Vad jag egentligen ville tala om var det tjärade partiet. Allt som är svart måste obönhörligen bort från ytorna. Exempelvis Olja, Asfalt, Tjära o.dyl. Anledningen till detta är att produkterna som kommer att avhandlas under ämnet Fuktspärr inte fäster på dessa (svarta) underlag. Bästa sättet att avlägsna detta svarta och i många fall det enda sättet är ett mekaniskt avlägsnande. Vinkelslip, bilmaskin, hammare och huggmejsel är använbara hjälpmedel. Jobbet är fruktansvärt tråkigt att utföra, men det finns inga genvägar. Allt svart måste bort.

Den gamla gjutjärnsbrunnen måste alltid bytas ut, inte heller här finns några genvägar, men som jag nämt tidigare i det här avsnittet så kan ni läsa mer ang. detta under fliken benämd Brunnen.

Nu hoppar vi till badrum med träbjälklag och skivmaterial i väggarna.

Träbjälklag/Skivmaterial väggar

Förarbetet med dessa väggar är inledningsvis det samma som med betong/putsade väggar. Rörmockaren skall in, inkommande rör skall pluggas. Plastmattor / våtrumstapeter / kakel / klinkers samt skivmaterial skall bort.

Detta är en bild på ett vattenskadat badrum i ett äldre hus som visar hur övergripande ingreppet kan vara.

När rivningen är avslutad är det dags för rörmockaren och elektrikern att göra sitt förarbete, därefter reglar man upp väggar / golv, isolerar och bygger igen golvet med spånskivor.

Ett godkänt skivmaterial monteras sedan på väggar, bilden nedan visar en av dessa produkter “Lux elements” i en demonstrationsmonter.

Läs mer om Lux elements här !

Man kan även använda sig av våtrumsgipsskivor med glasfiberförstärkt yta, samt en del andra godkända produkter. Jag arbetar nästan uteslutande med Lux elementsskivan då jag anser att den arbetsmässigt är det bästa alternativet.

Beträffande vattenrören som kommer ut ur väggarna kan jag inte nog betona hur viktigt det är att dom sitter fast !

Om rören inte sitter fast, så kan rörelser förstöra fuktspärren och en vattenskada kan uppstå !

Irritera gärna rörmockaren med detta, känn på rören. Om dom är lösa påpeka problematiken, kräv att det åtgärdas.

Böjstyvheten är viktig, svajar underlaget så kan fogar och fuktspärrar brista.

Man måste följa skivtillverkarens riktlinjer beträffande avståndet mellan reglarna, så att man uppnår en så stum yta som möjligt.

Tillbaka till betonggolv och betongväggar

Här följer bilder på hur det kan se ut efter det att rörmockaren är färdig med sitt förarbete.

Det är nu dags att putsa väggarna och gjuta igen golvet.

Brunnen är utbytt, notera att samtliga vattenrör samt avlopp till handfatet har fällts in i väggen. Tidigare löpte dom utanpå väggen. Har man möjlighet att dölja rör och dylikt så tycker jag att man skall göra så. Slutresultatet blir så mycket mer tilltalande och man slipper dom irriterande smutsfällor som utanpåliggande rör utgör.

När detta skrevs och bilden togs var det fortfarande tillåtet att bygga in klämkopplingar i väggar och golv, nu är detta inte längre tillåtet.

Detaljbild rör till blandaren, notera allt det svarta som måste avlägsnas innan fuktspärren kan appliceras.

Nu är allting förberett och klart för värmegolv och flytspackling. Brunnen har gjutits fast, och väggarna är putsade.

Ett annat betonggolv. Det ni ser på bilden är avloppsröret med förgrening, samt att väggen sågats upp för att vattenrör skall kunna fällas in.

Här ser ni hur det såg ut efter det att golvet gjutits igen, och väggen putsats upp. Även avloppsröret till handfatet är infällt i väggen. Lägg märke till att det hemska svarta nästan är helt borta. Om jag minns rätt så använde vi vinkelslip i det här utrymmet.

Det är nu dags för nästa steg i bygget som handlar om flytspackling.

/Fredrik

]]> http://nyabadrum.com/blogg/forarbete/forarbete/feed/ http://nyabadrum.com/blogg/fuktsparr/fuktsparr http://nyabadrum.com/blogg/fuktsparr/fuktsparr#comments Fri, 08 Dec 2006 00:03:51 +0000 Fredrik http://nyarum.com/blogg/?p=11 Nya branschregler kom i Juli 2007, klicka här för information.

I detta avsnittet skall jag visa hur fuktspärren kommer att se ut, samt visa en del av produkterna som används.

• Nedan en bild på en färdig fuktspärr.

Godkänd Konstruktion

Först av allt så vill jag förklara vad en godkänd konstruktion är för något, d.v.s. ett godkänt fuktspärrssystem för normala badrum.

För att en konstruktion (fuktspärr) skall betecknas som just godkänd så skall den ha genomgått rigorösa tester på statens provningsanstalt, och klarat dom hårda krav som ställts på produkten.

Olika varumärken har sina egna riktlinjer om hur deras produkter skall användas. Även om mycket är väldigt snarlikt, så bör man läsa väldigt noga på förpackingarna innan man ger sig i kast med något byggande. Jag personligen är inarbetad på Mapeis produkter, som är ett varumärke från Norge. Även om bilder på denna blogg visar på andra varumärken, så kommer jag att utgå från Mapeis produkter när jag förklarar dom olika momenten i byggandet av ett badrum.

Varför envisas jag med att använda ordet konstruktion istället för den enklare varianten fuktspärr ? Jo för att konstruktionen som kommer att användas i ert badrum är inte ett enda material, utan en kombination av olika material som skall användas på rätt sätt och i rätt ordning.

Primer

• En primer är någonting som hjälper ett annat material att förbättra sina egenskaper.

För att fuktspärren som är steg 2 i konstruktionen skall kunna bita sig fast i underlaget så bra som möjligt använder man sig av en primer, i det här fallet kan man kalla primern för en vidhäftare.

I exemplet nedan så har väggar och golv primats och en brunnsmanschett har monterats över brunnen.

I detta exemplet så består golv / väggar av betong / puts. Först har golvet primats. Sedan har underlaget flytspacklats för att ett godkänt fall skall uppnås. Därefter har som ovan angivits primer applicerats på golv och väggar.

Fuktspärr

När primern har torkat är det dags för fuktspärren, som man inte skall förväxla med tätskiktet. Fuktspärrens uppgift är som det låter någonting som håller fukten borta från bakomliggande vägg och golvmaterial. För enkelhetens skull kan vi kalla den för en ångspärr. Mapeis fuktspärr rollas på 2 gånger tills man uppnår 0.4 kg / kvadratmeter.

Remsor och Manschetter

När fuktspärren har torkat är det dags för tätskiktet. (Gummimassan som utgör det vattentäta skiktet. ) Det är i denna delen av konstruktionen som manschetter och remsor monteras.

I samtliga skivskarvar, golv / vägg vinklar, brunn / avlopp samt rörgenomföringar skall förstärkningsarbeten genomföras i samband med att tätmembranet rollas på.

• Bilden ovan visar på diverse olika manschetter samt en fiberremsa som används för dessa förstärkningsarbeten. Dom vita produkterna består av en fiberduk som fästs genom att man penslar på tätmembranet på underlaget, sedan masserar man in fiberduken / innerhörnen / remsorna för att till sist stryka ytterligare lager tätmassa uppe på duken / innerhörnen / remsorna, tills godkänd mängd tätmassa per kvadratmeter uppnåtts (1.5 kg / kvadratmeter.) Dom svarta produkterna består av ett gummimaterial som är vulkaniserande. (smälter in i fuktspärren.) Dessa gummimanschetter skall masseras fast direkt i det fuktspärrade underlaget för att sedan täckas av godkänd mängd tätmassa.

• På denna bilden ser man tydligt konturerna av rörmanschetter under tätskiktet.

• Brunnsmanschetten är monterad på det primade underlaget.

• Fiberduksmanschett runt avlopp toalett.

Tätmembranet (gummi massan)

Många tror att kakel och klinker i sig självt är ett vattentätt material, detta är helt fel. Kakel och klinker består av ett keramiskt material (lera) som oftast har någon form av glaserad yta. Materialet är poröst och absorberar vatten. Fukt kan lätt ta sig igenom en kakelplatta och tränga in i underlaget, därefter kan en vattenskada uppstå. (Om inte en fungerande fuktspärr finns.) Fogarna är kopiöst otäta. Kapillärkraften som bildas när man exempelvis duschar, suger vattnet rakt in bakom plattan. Det tar inte många sekunder innan den relativa fuktigheten där i princip ligger på 100 %

För att förhindra vattnets väg in i svaga material som skivmaterial, träreglar, isolering och dylikt behövs således en fukt / vattentät konstruktion.

På bilden ser ni en 20 kilos förpackning med Mapeis tätskikt. För att den slutgiltiga vattentäta konstruktionen skall beteckas som godkänd så krävs det att man använder sig av 1.5 kg gummi massa/kvadratmeter. Att uppnå 1.5 kg/kvadratmeter kräver alltid minst 2 ibland upp till 3 appliceringar. Torktiden mellan varje (rollning) kan vara upp till 24 timmar, beroende på temperatur och luftfuktighet. På förpackningen anges ofta ett lägre tidsspann, men golvet är i många fall för blött för att kunna beträdas om man utgår från minimum tiden. Räkna med 24 timmar efter sista strykningen  innan plattsättningen kan påbörjas.

Som tumregel kan man använda sig av 1, 2 och 3, ör att förvissa sig om att man får på rätt mängd av dom olika komponenterna.

• Primern appliceras 1 gång
• Fuktspärren appliceras 2 gånger
• Tätskiktet appliceras 3 gånger

När fuktspärren är klar så är det väldigt lätt att skada golvet genom att ex. göra en piruett med grus och dylikt under sulorna. Golvet skall skyddas så att inte hål uppstår.

Att inköpa rätt mängd material

Jag har vid olika tillfällen kommit hem till kunder som själva har införskaffat material till sitt badrum, och där dom har inköpt en 5 kilos burk med tätskikt när dom i själva verket hade behövt 40 kilo. detta visar på okunskap, inte hos konsumenten, då man inte kan kräva att en lekman skall veta vilka regler som gäller. Däremot borde säljaren haft kunskap nog att informera om detta. I vissa fall har kunden köpt sitt material på ett lågprisvaruhus där kunskapen bland personalen beträffande hur ett godkänt system fungerar är obefintlig.

Är det då fel att handla dessa produkter på ett lågprisvaruhus ? Nej inte så länge konstruktionen är godkänd !

Men vad man inte skall göra är att fynda på flera olika ställen, och där plocka ihop dom billigaste produkterna ända tills man har ett komplett system. Om man blandar olika varumärken så får man en konstruktion som inte är godkänd, detta även om varje enskild produkt är testad och godkänd i sitt egna system.

• För att systemet skall betecknas som godkänt så skall samtliga komponenter tillhöra samma godkända konstruktion.

Den absolut bästa lösningen är att låta plattsättaren använda sig av dom produkter som han eller hon är inarbetad på, låt företaget ni anlitar tillhandahålla allt material till ert badrum. Fokusera istället på inredningen och val av plattor. Då slipper ni mycket bekymmer och kan hålla er sysselsatta med roliga saker istället.

Genomträngande markfukt

Tätskiktet skall täcka samtliga väggar och golv, undantaget är rum under marknivå med genomträngande markfukt. I sådana utrymmen skall ytterväggar och golv endast primas. Om dessa ytor skulle fuktspärras, så kan fuktspärren släppa från underlaget och orsaka att plattor lossnar samt att mögel bildas. Duschen kan vara ett problemområde då man gärna vill ha en fuktspärr runt den regionen. Att fuktspärra lokalt runt duschdelen brukar inte framkalla en katastrofsituation, men sådant måste avgöras på plats.

Det går inte att rent generellt säga vad som alltid fungerar i utrymmen med genomträngande markfukt, man får bedöma från fall till fall vilka åtgärder som krävs.

Att hålla sig uppdaterad

Avslutningsvis vill jag påpeka att detta stycket i bloggen visar på grunderna i en fuktspärr. Mycket praktisk information har utelämnats. Fuktspärren har avhandlats i teorin på ett väldigt grundläggande sätt.

Vad man skall tänka på är att vad som var godkänt för ett år sedan, inte nödvändigtvis är godkänt idag. Det gäller att hålla sig uppdaterad.

Skall man få panik om något man använde förra året inte skall användas detta året ?

Absolut inte ! Att någonting ersätter en äldre produkt betyder inte att den gamla produkten är usel, utan snarare kan det vara så att en bra produkt byts ut mot en ännu bättre. Tillverkarna av fuktspärrsmaterialet utvecklar och testar ständigt nya produkter och ideér. Som med allt i här i världen så ersätter det nya till slut det gamla.

Det är dock viktigt att badrummet byggs i enlighet med gällande regler, för att man skall vara så garderad som möjligt.

Äntligen är det dags för Plattsättning.

/Fredrik

Att i en blogg få med alla olika moment samt fullständigt redogöra för hur just ditt badrum skall byggas är omöjligt, då olika metoder tillämpas i olika situationer. Huvudsaken för mig är att jag kan visa dig grunderna i ditt nästa stora projekt. Så att vi kan plocka ihop dom olika hörnstenarna som gäller ditt badrum, och därmed kunna planera arbetet bättre.

Uppdateringar

Jag kommer att uppdatera dom olika momenten så snart jag får nya frågor kring kategorierna, eller när jag självmant ser att jag utelämnat något väsentligt. jag hoppas att grundläggande information om byggandet av ett badrum finns tillgängligt här på bloggen före 2007-02-01 och att jag sedan fortlöpande har tid att uppdatera med mer relevant information.

Nya branschregler 2007-07-01, jag rekomenderar starkt att ni läser det avsnittet, då övergripande förändringar har genomförts.

(Rom byggdes inte på en dag, en website som denna är ett arbete utan slut)

Behörighet

Tänk på att vissa jobb kräver behörighet, och skall utföras av hantverkare med behörighet. Tänk också på att denna website inte är en snabbguide i ämnet (bygg ditt eget badrum.) Utan snarare en informationsservice till mina kunder så att dom lättare kan bilda sig en uppfattning om vilka ingrepp som eventuellt kommer att behövas i deras specifika fall. Den händige kan givetvis använda sig av ideér och tips som finns i denna blogg, men jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vissa moment utförs av kompetenta hantverkare med behörighet.

Rörmockeri, elarbeten samt fuktspärrsarbeten är exempel på vad ni inte skall chansa med. Tänk på att vid en eventuell framtida skada så kan er ersättning från Försäkringsbolaget helt utebli om jobbet inte är fackmässigt utfört. (I vissa fall krävs även att arbetet är utfört av en behörig hantverkare.) En rejäl vattenskada i ett badrum kan kosta från 100 000 kr och uppåt att åtgärda.

Vad är fackmässigt !

För tydlighetens skull så skall jag försöka att bena upp begreppet (Fackmässigt utfört arbete.) Som exempel kan nämnas fuktspärren. Det finns i nuläget (Dec 2006) ingen regel som säger att fuktspärren skall utföras av en behörig hantverkare, utan vad som hävdas är att fuktspärren skall vara fackmässigt utförd, detta då ur försäkringssynpunkt. Min fråga till er lyder som föjer. Hur kan en fuktspärr vara fackmässigt utförd om den inte appliceras av en person som dagligen arbetar med detta, och som samtidigt besitter dom senaste kunskaperna om vad som är fackmässigt eller ej ?

Svaret är att fuktspärren med största sannolikhet inte är utförd på ett fackmässigt sätt.

När det gäller vissa el och rörmockeriarbeten så är det lite enklare, där får ni helt enkelt inte utföra arbetet utan giltig behörighet.

Vad är då en fackmässigt utförd fuktspärr, och vem har kunskapen att utföra jobbet !

• Ni som lekman har ingen aning.
• Säljaren på ert lokala byggvaruhus har i regel bara en vag aning. (Men kan ofta hänvisa till något behörigt företag)
• Folk som har arbetat med yrket länge bör kunna sin sak, oftast bygger dom också bra badrum som håller måttet.

Enda sätter för er som kund att verkligen veta, är om ni ser att företaget ni har anlitat eller tänker anlita är behöriga på våtrumsarbeten.

• Symbolen nedan indikerar behörighet på våtrumsarbeten.

• Be även att få se legitimation.

Besök Byggkeramikrådet för mer info ang. behörighet !

Nästa steg i läsandet av denna blogg kan vara stycket Förarbete

/Fredrik

För att navigera på bloggen, använd menyn till höger.

För att underlätta ordningsföljden har jag nederst i varje artikel lagt in en länk till nästkommande moment. Jag rekomenderar nya besökare att starta rundturen med att läsa den Inledande Informationen.

Övrig information gällande företaget finns på våran huvudsida www.nyabadrum.com.

• Frebo Kakel är ett företag med huvudsaklig inriktning på renovering/nybyggnation av våtutrymmen. Företaget har fullständig behörighet på våtrumsarbeten utfärdat av byggkeramikrådet.

• Frebo Kakel och dess verksamhetsområde är beläget i Gislaved (Jönköpings län)

• Vi utför alla slags arbeten med keramiska vägg och golvbeklädnader. (Kakel och Klinker)

• Vår tanke med denna blog är att den skall tjäna som en inspirationskälla, samt användas i informationssyfte för våra kunder.

• Vi hoppas att ni finner den information ni söker, samt att erat badrum blir så bra som ni föreställt er. Tveka inte att kontakta oss beträffande kostnadsförslag.

/Fredrik

Vi reserverar oss för eventuella felaktigheter i denna blogg, då websidan är under ständig utveckling. Vi hoppas att eventuella felaktigheter sorteras bort snabbast möjligt efterhand som vi korrekturläst materialet. Samma sak gäller om regler beträffande fuktspärren ändras. Om nya riktlinjer ang. detta kommer oss tillhanda så kommer vi att snabbast möjligt uppdatera materialet.