Det finns ett antal typgodkända brunnar som man skall använda sig av när man renoverar eller bygger nytt badrum / våtutrymme. Jag kommer endast visa bilder på Purus brunnen, då i princip alla brunnar jag kommer i kontakt med är just Purus brunnar. Rörmockaren kan bättre redogöra för övriga typgodkända varianter som finns på marknaden.

Se Länsförsäkringars riktlinjer angående brunnen.

Om den befintliga brunnen är monterad före 1991 då måste den bytas ut. Om brunnen är monterad efter 1991 och inte är typgodkänd då måste den också bytas ut.

Detta kan i vissa fall kännas som en onödig kostnad för kunden, samt vara ett ingrepp som känns svårt att förstå. Speciellt då det gäller en nyare brunn, eller då det gäller en äldre brunn som är i gott skick. Anledningen till att brunnar måste bytas ut även om dom vid första anblicken ser bra ut, är att dom som tillverkades före 1991 innehöll en plast som inte är åldersbeständig, en annan anledning kan vara att det inte går att göra en fuktspärr som håller tätt. Det godkända fuktspärrssystemet som finns grundar sig på att en klämring skall trycka fast brunnsmanchetten och därigenom skapa en vattentät enhet. Om det saknas förutsättningar att använda sig av en klämring så är fuktspärren i slutänden inte en godkänd konstruktion.

Montering av brunnen

Att montera brunnen är rörmockarens jobb. Är underlaget betong så gjuts brunnen fast av plattsättaren. Om brunnen skall sitta i ett golv med golvspånskivor (Träbjälklag,) så är det snickaren som ser till att fyrkantsramen som omgärdar själva brunnen fästs på ett bra och stabilt sätt.

Fyrkantsram används för att ge bästa möjliga bärighet åt brunnen i träbjälklag.

Se bild på fyrkantsramen.

Se bild på Purus brunnen.

Brunnen skall monteras så att den är i nivå med färdigt golv. Vilket innebär att själva överdelen på brunnen skall ligga i nivå med golvspånskivan, eller i nivå med betonggolvet efter det att gjutningen genomförts. Därefter flytspacklar man upp ett fall med utgångspunkt från brunnens ovandel. När det gäller brunnar monterade i träbjälklag använder man sig av en 12 mm förhöjningsring för att få till avslutet mot flytspacklingen.

Här ser ni en fyrkantsram som är monterad i en golvspånskivan. Notera att brunnens fyrkantiga upphöjda mittparti sticker upp ca 15 mm ovanför golvspånskivan.

Detta är en felaktig montering, bilden är gammal och detta sätt att montera hör till den tiden då man laminerade fast en golvgipsskiva i spånskivan för att öka böjstyvheten. Ovandelen på brunnen kom då i nivå med gipsskivan, därefter kunde ett litet lager flytspackel användas för fallbyggnationen.

Med andra ord var detta en sniken version för att öka böjstyheten, 1 cm gipsskiva är betydligt billigare än 1 cm flytspackel. Dom nya branschreglerna som kom I Juli 2007 kräver att ett minimum av 12 mm flytspackel måste användas vid brunnen och först därefter kan man påbörja fallbyggnationen. Flytspacklet har då övertagit gipsskivans roll när det gäller ökningen av böjstyvheten.

Här är ytterligare en gammal bild som visar hur det såg ut när golvgipsskivan var monterad på spånskivan, med andra ord är det så här brunnen lämpligtvis bör monteras i spånskivan , alltså i nivå med brunnes ovandel. Därefter knäpper man fast en förhöjningsring på 12 m. Därefter är det dags för flytspackling.

Här syns en fastgjuten brunn i ett betonggolv. Inga konstigheter här, och ett stummare underlag kan man inte få.

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Fogning.
8. Nya Regler 2007-07-01.

/Fredrik