Att foga är en konst

En misslyckad fogning förstör väldigt mycket i ett övrigt perfekt byggt badrum. En perfekt fogning däremot kan överglänsa något mindre fel i själva plattsättningen, och på något sätt göra dessa mindre misstag acceptabla. Enligt mig kvittar det hur dyra och fina plattorna är eller hur bra plattsättningen är utförd om fogningen är misslyckad. Fogen binder samman rummet och är pricken över i´et.

Vad folk tenderar att glömma ibland är att det faktiskt är en människa som utför jobbet, det är en mänsklig hand som sätter upp plattorna manuellt. Ingen robot eller maskin är inblandad.

Man skall som hantverkare alltid sträva efter att göra sitt jobb så bra och nogrannt man bara kan. Plattorna skall sitta rakt, fogar skall följa varandra och avståndet mellan fogarna skall vara 3 mm om det nu är 3 mm man jobbar efter. Dock kan det hända att en platta kommer lite snett, det kan hända att man måste jämka med någon fog för att få ihop plattsättningen till exempel ovanför en dörr. Huvudsaken är att dessa mindre fel inte uppstår där det är synligt, oftast döljer fogen mindre fadäser. Således kan detta accepteras, och ingen skugga skall falla över plattsättaren, då han inte är mer än människa.

• Men….. Om fogningen är misslyckad, då är det katastrof.

Det finns ingenting som kan dölja en dåligt utförd fogning, och alltför ofta stöter jag på detta. Det kan vara på en offentlig toalett, det kan vara i en lägenhet, det kan till och med vara så att fogarna ser hemska ut i villor värda en förmögenhet. Givetvis är det så att jag är yrkesskadad, jag granskar omedvetet allt som har med kakel och klinkers att göra.

Med det här kapitlet vill jag försöka att förmedla vikten av att fogningen blir lyckad. jag kommer inte lyckas med bedriften att lära någon hur man fogar snyggt, då detta är något man sakta med säkert övar upp samtidigt som man är övervakad av en duktig läromästare. Vad jag däremot kan göra är att med bilder visa hur en fogning kan gå till, och vilka verktyg man lämpligtvis kan komma att behöva.

Verktyg att foga med.

Även om man kan foga ett utrymme med en enkel svamp och spann, så tycker jag att man skall satsa på en riktig fogbalja med ändamålsenliga torkbrädor om utrymmet kräver detta. På ett vanligt kökskakel ovanför en diskbänk behöver man inte överdriva, där duger det gott med en svamp och en spann, då en fogbalja med tillbehör är förhållandevis dyr. Vidare behöver man ett par gummihandskar, då fogen är väldigt uttorkande på huden och dessutom inte hälsosam.

Som i kapitlet “Plattsättning” behövs även här en visp, murslev och murarhink. En fogbräda att dra på fogen med behövs alltid, dessa finns i olika utföranden och storlekar, men den mindre varianten som visas på bilderna nedan klarar man sig långt med.

Fogen.

Fog finns att tillgå från mängder av tillverkare, kvaliten kan skifta och även användningsområdet. Till väggar använder man sig generellt sett av en kakelfog, till golv använder man sig av en klinkerfog. Vad som skiljer dessa åt är styrkan i fogen, en klinkerfog skall man kunna gå på, och den skall även i dom fall värmegolv används klara påfrestningarna som då uppkommer. Till trappor utomhus ska man använda en fog som klarar minusgrader etc etc. Vissa kakelfogar kan användas även på golv om det uppges på förpackningen. Som i fallet med fixet “Fästmassan” så finns det även här en uppsjö med olika fogar och fabrikat att välja mellan. Fråga på ditt byggvaruhus vilken fog som skall användas i ditt fall. Jag är i huvudsak inarbetad på Kiiltos och Mapeis produkter, och kan inte redogöra för alla övriga varumärken. Som i fallet med fästmassan så känns även detta som överkurs. Det bästa ni kan göra är att fråga expediten där ni handlar materialet.

Fogen skall blandas till enligt anvisning på förpackningen med ett uns av fingertoppskänsla. Är det väldigt varmt och underlaget är starkt sugande så kan man tulla lite på vattenmängden och göra fogen lite lösare än vad som uppges. Detta underlättar avtorkningen då fogen inte bränner så snabbt. Jag säger detta med risk för kritik, då man egentligen skall följa anvisningarna om tillförd vattenmängd. Vad man däremot inte skall göra är att tillföra vatten i ett senare skede när fogen håller på att härda, gör man detta så riskerar man att döda fogen med försämrad hållfasthet som följd. Om man skulle försöka sig på en dum jämförelse så skulle jag vilja säga att fogen skall ha ungefär samma konsistens som vispad grädde . Alltså inte vara så fast som kakelfixet men inte heller rinna av fogbrädan.

• Fogen läggs på fogbrädan.

• Man drar alltid på fogen diagonalt, då fyller man fogarna ordentligt och risken för luftbubblor minskar.

• Så här ser det ut innan väggen har torkats av första gången.

Olika fogar bränner olika snabbt. Som exempel kan jag nämna att med Kiiltos Pro väggfog kan jag dra på en hel vägg för att sedan pusta ut lite, därefter torkar jag lugnt och metodiskt av hela ytan, och påbörjar sedan nästa vägg. Detta sättet att arbeta på är skonsamt för kroppen, och därför är Kiiltos väggfog min absoluta favorit. Med Mapeis väggfog måste man arbeta lite annorlunda, den bränner mycket snabbare och känns mer stressande att arbeta med, i Mapeis fall så arbetar jag kvadratmeter för kvadratmeter istället för med hela väggar. Fördelen med Mapeis väggfog är att resultatet blir lysande, fogen blir tät och fin.

Man bör prova sig fram med små ytor innan man blir övermodig. bränner fogen fast innan man hunnit forma fogarna då sitter man i den sitsen som jag inledde detta avsnittet med, man har helt enkelt förstört hela plattsättningen. Visst finns det sätt att rätta till lite av problemet med. Exempelvis genom att tvätta väggar och golv med saltsyra, detta om fogen brännt fast på själva plattan.

Det bör påpekas att saltsyra är oerhört frätande och svidande för ögon och andningsvägar, stor försiktighet bör iakttagas.

Således är saltsyra inget bot för hemska fogar, man mildrar oftast bara symptomen. En dålig fog är för alltid en dålig fog. Likväl som man kan vara för sen med att torka av ytan, så kan man också vara för tidig. Detta resulterar oftast i att man gröper ur fogen, med dåligt estetiskt resultat som följd. Ser man att detta sker, då drar man på ny fog och lugnar sig lite.

• När man torkar av fogen så jobbar man även här diagonalt med torkbrädan eller svampen. Vid denna första avtorkning då formar man fogarna och avlägsnar överbliven fog på ytorna.

• Luftbubblor är något som nästan alltid uppkommer här och var, speciellt i mosaik där det finns mycket fogar. Dessa hål lagar man i för att sedan återigen torka av ytan.

• Man skall även vara uppmärksam på fogrester i taket, lämnar man dessa till dagen efter är det försent. Torka av direkt !

När samtliga väggar är fogade och avtorkade första gången, då byter man vatten i fogbaljan och rengör svampar och eventuella torkbrädor. Sedan är det dags för den sista avtorkningen. Anledningen till att man torkar av ytorna ytterligare en gång är för att avaktivera fogdammet och för att få bort strimmor av smutsigt vatten. Fogen är i detta läget redan så pass hård att den är svår att forma, därför är det viktigt att man ser till att man formar fogen snyggt och är nogrann vid den första avtorkningen. Vid denna sista avtorkning skall man se till att endast torka av på ett håll, man skall alltså inte gnugga fram och tillbaka, gör man det så flyttar man bara dammet fram och tillbaka. Man skall även tänka på att rengöra svampen/torkbrädan ofta i detta skedet. Skulle man nu inte torka av ytorna denna andra gång, då är risken stor att man får ta fram saltsyran dagen efter.

Golvet

• Golvet fogas med en klinkerfog på samma sätt som väggarna, man drar på fogen diagonalt.

Jag brukar börja med att först torka av väggarna strax ovanför golvet med en vanlig svamp innan jag fortsätter på ytorna med torkbrädan. (Väggarna blir nertill alltid lite nedsmutsade när man drar på golvfogen.) Att veta när man skall börja torka av golvet är lite knivigt, är man för tidig då gröper man ur fogarna, är man för sen då bränner fogen fast. Olika fogar har som jag nämnt tidigare olika egenskaper. Dessutom spelar temperatur och ventilation en stor roll i sammanhanget, samt vilken konsistens man har på fogen när man påbörjar fogningen. Är man osäker kan man jobba med mindre ytor. Jag har ett par generaltabbar i mitt register, dock var det länge sedan sist. Saltsyran är den bästa läraren, har man syratvättat bort ett par tre misslyckanden då lär man sig snabbt som attan

Efter det att man anser sig klar med hörnen och nederkanter på väggar börjar man torka av och forma fogarna, även nu är det diagonal avtorkning som gäller. Försök att tänka på var ni har knän och fötter, så att inte dom mjuka fogarna tar stryk. Om riktigt små plattor har använts så är det ofrånkomligt att man trampar sönder fogen här och där. Som i fallet med väggarna så är det bara att laga i skadorna och torka vidare.

• Snyggt och rent blir det om man gör rätt.

Även med golvet krävs det fler än en avtorkning. Om golvplattorna är mörka så skulle jag rekomendera att man torkar av golvet hela tre gånger. Är man inarbetad på klinkerfogen som man jobbar med då vet man när det är dags att påbörja första avtorkningen, men handlar det om en produkt man sällan eller aldrig tidigare har arbetat med, då måste man känna sig fram lite. Till och med kan det vara så att man i detta fallet kan påbörja första avtorkningen lite tidigare än vad som känns rätt. Risken är om man inte känner fogens egenskaper att den bränner fast i plattan om man väntar för länge.

Andra avtorkningen brukar jag påbörja när vattnet uppe på plattorna har torkat i hela utrymmet. Tänk på att byta vatten och rengöra svampar mellan varje avtorkning.

• Så här blev det till slut, fint som snus.

Det finns risk för att man får sina fogar flammiga eller för ljusa om man använder för mycket vatten, eller om man påbörjar avtorkningen för tidigt. Detta gäller både golv och vägg, men problematiken är större gällande golvet, då den fogen oftast är mörkare från början. Händer detta så har man helt enkelt sköljt bort färgpigmentet i fogen.

Tänk på att fogning är en konst !

Övning ger färdighet, men för guds skull öva inte första gången i ett badrum. Prova er fram på mindre ytor, eller på ställen där det inte är katastrof om ni misslyckas. Jag är absolut förespråkare för att alla människor skall kunna utföra arbeten i sina egna hem. Därav delvis allt arbete jag lagt ner på denna websida. Men jag vill också belysa att byggandet av ett badrum kostar mycket pengar, detta oavsett om man gör det själv eller hyr in en plattsättare. Hur man än vänder och vrider på det så svider det i plånboken. Jag har många gånger blivit bedrövad när jag sett hur en del badrum ser ut. Både gällande badrum som byggts av hantverkare och badrum som byggts av privatpersoner. Oftast är det faktiskt den usla fogningen som stör mig. Valet av kakel och klinker är aldrig någonting som jag tittar på när jag granskar ett utrymme, även en mindre snygg platta kan göra ett bra badrum, bara arbetet är korrekt utfört.

Fuktspärren och fogningen är mina två hjärtefrågor, här får man inte misslyckas.

Dagen efter man har fogat sitt utrymme, så är ytorna täckta av ett fint lager damm. Detta damm torkar man lämpligtvis av innan man monterar inredningen. Man kan använda sig av en lätt fuktad trasa för att sedan torka av ytorna på samma sätt som man utförde den andra avtorkningen. Alltså i en riktning utan att gnida dammet fram och tillbaka. Trasan skall rengöras ofta, och behandligen upprepas några gånger. Låt ytorna torka ordentligt och dra sedan med fingret på golv och väggar, finns det damm kvar så är det bara att torka vidare. Använd inte rengöringsmedel i någon som helst form dom första två veckorna, endast vatten skall finnas på trasan. Fogarnas färgpigment är känsligt den första tiden innan allt är genomhärdat.

Efter dessa två veckor så kan i princip vad som helst användas till rengöringen.

Som med allt annat på denna blogg finns det mycket mer jag skulle kunna tillägga. Jag kommer att uppdatera dom olika avsnitten om jag får frågor i dom olika momenten eller när jag själv upptäcker att jag missat något. Jag hoppas att ni åtmistonde har fått några svar på era frågor. Min förhoppning är att bloggen kommer att utvecklas i framtiden, och att det infogas mer detaljerade beskrivningar på olika problemlösningar och tillvägagångssätt i byggandet av ett badrum. Men som jag sagt på annan plats i denna blogg, “Rom byggdes inte på en dag”

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Brunnen.
8. Nya Regler 2007-07-01.

/Fredrik

Underlaget skall vara lämpligt för flytspackling, se avsnittet Förarbete. Ytan skall Primas så att ökad vidhäftning uppstår, samt att dammpartiklar binds i underlaget. Värmeslingan bör läggas av en elektriker, därför kommer jag inte gå in på den biten. Vidare så kommer jag inte heller att beröra andra sorters uppvärmningssytem. Mitt fokus ligger på plattsättarens egentliga åtaganden.

• Punktsvetsat armeringsnät

På golv med träbjälklag skall man använda sig av punktsvetsade armeringsnät som placeras med 1 decimeters överlappning, för att dessa armeringsnät inte skall glida omkring kan man fästa dom i spånskivan med en häftpistol eller limma fast dom med smältlim. Därefter limmas golvvärmeslingan på plats, värmeslingan skall alltså inte läggas under armeringsnätet och bör inte heller häftas fast med häftapparat då stor risk finns att man skadar slingan.

• Avstängningslist

Då flytspackel kan vara väldigt lättflytande, så skall man se till att massan inte rinner ner bakom gipsskivor och vidare till våningen under, eller för den delen ner i brunnen. Jag brukar täta eventuella hålrum i skarven golv / vägg med en sträng sillicon eller latexfog. Till Brunnen och dörrar använder jag mig av en avstängningslist som bilden ovan visar. En avstängningslist är en remsa av skumplast med en självhäftande tejp som är smidig att använda.

• Att tänka på

På den här bilden har golvet flytspacklats en gång innan värmeslingan limmats fast, då underlaget var för ojämt inledningsvis.

Se till att avstånd lämnas runt avloppet till toaletten, annars är risken stor att rörmockaren borrar sönder slingan när han skall fästa toalettstolen. Värmeslingan skall heller inte läggas under fast monterade möbler som löper ända ner till golvet, samma sak gäller inbyggda badkar.

Här ser man ett exempel på en felaktigt limmad värmeslinga, som tur var upptäcktes felet i tid, och kunde åtgärdas innan flytspacklet hälldes på. Numera förekommer det ganska ofta att toaletten limmas fast i golvet med sillicon, under sådana omständigheter finns det ingen risk att slingan skadas, även om den felaktigt skulle vara placerad under själva toaletten.

• Flytspacklingen påbörjas

Nya regler för fall mot brunnen kom i Juli 2007. Nu tillämpas “Golvlutning inom intervall.” Nedan finns information som förklarar närmare.

• (10 mm/m – 5 mm/m) Fall mot brunn på ytor som blir delvis utsatta för vatten.

• (20 mm/m – 7,5 mm/m) Fall mot brunn som regelbundet blir utsatt för vatten, närmast golvbrunn och under badkar.

• Man behöver ej ha fall på ytor som aldrig är utsatta för vatten, men bakfall får inte förekomma.

Ingen skall tro att flytspackling är lätt dom första gångerna man utför det, Jag tycker fortfarande att flytspacklingen är ett nervöst moment, trots att jag har flytspacklat oräkneliga golv. Det som är irriterande med att göra fel här, är att felaktigheterna kan vara svårlösta. Ofta så kan man lösa ett problem genom att flytspackla ytan ytterligare en gång. Men i något enstaka fall så har jag varit tvungen att slipa ner ytan, för att få bort knölar och dylikt. Flytspackel som härdat är stenhårt. Som tur är så finns det ingenting man lär så snabbt av som sina egna misstag. Om jag som arbetar med detta dagligen kan göra fel i detta momentet, så kan sannerligen ni också ställa till det. Dessutom är fallet till brunnen oerhört viktigt, därför skall plattsättaren flytspackla enligt min mening.

Åtgång

I ett badrum med träbjälklag måste man använda sig av minst 12 mm flytspackel närmast brunnen som sedan ökas på grund av fallbyggnationen. I runda tal kan man räkna med 60 kg flytspackel per kvadratmeter. Om utrymmet har ett betonggolv behöver man inte använda sig av samma mängd, då räcker det med att man får till ett tillfredsställande fall, åtgången är då ca: 20 kg per kvadratmeter.

Flytspackel torkar förvånandsvärt fort, och kan vanligtvis beträdas redan efter ett antal timmar. Dock bör man vänta tills dagen efter (oftast ännu längre) innan man påbörjar nästa fas i arbetet. Tillverkaren av flytspacklet har riktlinjer om detta.

Ett korrekt utfört förarbete är en fröjd för själva plattsättningen. Slutresultatet blir sällan bättre än vad förarbetet tillåter.

Låt säga att ett badrum tar 60 timmar att bygga. Av dom 60 timmarna så kanske plattsättning och fogning upptar 20 timmar. Resterande 40 timmar ägnas åt förberedande arbeten och fuktspärr. Många gånger höjer folk på ögonbrynen när dom får reda på hur lång tid det tar att bygga ett badrum. I deras värld så handlar det bara om att sätta plattor och sedan ringa rörmockaren för slutinstallationen. Anledningen till att jag har skapat denna website är för att jag vill att ni i lugn och ro skall kunna fördjupa er lite i ämnet och få en inblick i varför det tar tid, samt varför man lägger så mycket tid på vissa moment i byggandet av ett badrum. Tänk på att 60 timmar mycket väl kan vara 100 timmar eller 45 timmar, allt beror på vad som måste göras i ert specifika fall.

Nu när förarbetet och flytspacklingen är avklarad så behöver vi en Fuktspärr som är nästa avsnitt i bloggen.

/Fredrik