Det finns ett antal typgodkända brunnar som man skall använda sig av när man renoverar eller bygger nytt badrum / våtutrymme. Jag kommer endast visa bilder på Purus brunnen, då i princip alla brunnar jag kommer i kontakt med är just Purus brunnar. Rörmockaren kan bättre redogöra för övriga typgodkända varianter som finns på marknaden.

Se Länsförsäkringars riktlinjer angående brunnen.

Om den befintliga brunnen är monterad före 1991 då måste den bytas ut. Om brunnen är monterad efter 1991 och inte är typgodkänd då måste den också bytas ut.

Detta kan i vissa fall kännas som en onödig kostnad för kunden, samt vara ett ingrepp som känns svårt att förstå. Speciellt då det gäller en nyare brunn, eller då det gäller en äldre brunn som är i gott skick. Anledningen till att brunnar måste bytas ut även om dom vid första anblicken ser bra ut, är att dom som tillverkades före 1991 innehöll en plast som inte är åldersbeständig, en annan anledning kan vara att det inte går att göra en fuktspärr som håller tätt. Det godkända fuktspärrssystemet som finns grundar sig på att en klämring skall trycka fast brunnsmanchetten och därigenom skapa en vattentät enhet. Om det saknas förutsättningar att använda sig av en klämring så är fuktspärren i slutänden inte en godkänd konstruktion.

Montering av brunnen

Att montera brunnen är rörmockarens jobb. Är underlaget betong så gjuts brunnen fast av plattsättaren. Om brunnen skall sitta i ett golv med golvspånskivor (Träbjälklag,) så är det snickaren som ser till att fyrkantsramen som omgärdar själva brunnen fästs på ett bra och stabilt sätt.

Fyrkantsram används för att ge bästa möjliga bärighet åt brunnen i träbjälklag.

Se bild på fyrkantsramen.

Se bild på Purus brunnen.

Brunnen skall monteras så att den är i nivå med färdigt golv. Vilket innebär att själva överdelen på brunnen skall ligga i nivå med golvspånskivan, eller i nivå med betonggolvet efter det att gjutningen genomförts. Därefter flytspacklar man upp ett fall med utgångspunkt från brunnens ovandel. När det gäller brunnar monterade i träbjälklag använder man sig av en 12 mm förhöjningsring för att få till avslutet mot flytspacklingen.

Här ser ni en fyrkantsram som är monterad i en golvspånskivan. Notera att brunnens fyrkantiga upphöjda mittparti sticker upp ca 15 mm ovanför golvspånskivan.

Detta är en felaktig montering, bilden är gammal och detta sätt att montera hör till den tiden då man laminerade fast en golvgipsskiva i spånskivan för att öka böjstyvheten. Ovandelen på brunnen kom då i nivå med gipsskivan, därefter kunde ett litet lager flytspackel användas för fallbyggnationen.

Med andra ord var detta en sniken version för att öka böjstyheten, 1 cm gipsskiva är betydligt billigare än 1 cm flytspackel. Dom nya branschreglerna som kom I Juli 2007 kräver att ett minimum av 12 mm flytspackel måste användas vid brunnen och först därefter kan man påbörja fallbyggnationen. Flytspacklet har då övertagit gipsskivans roll när det gäller ökningen av böjstyvheten.

Här är ytterligare en gammal bild som visar hur det såg ut när golvgipsskivan var monterad på spånskivan, med andra ord är det så här brunnen lämpligtvis bör monteras i spånskivan , alltså i nivå med brunnes ovandel. Därefter knäpper man fast en förhöjningsring på 12 m. Därefter är det dags för flytspackling.

Här syns en fastgjuten brunn i ett betonggolv. Inga konstigheter här, och ett stummare underlag kan man inte få.

1. Tillbaka till förstasidan.
2. Inledande Information.
3. Förarbete.
4. Flytspackling.
5. Fuktspärr.
6. Plattsättning.
7. Fogning.
8. Nya Regler 2007-07-01.

/Fredrik

Dom nya branschreglerna som kom Juli 2007 innefattas bland annat av….

• Kartongklädda gipsskivor skall inte användas i våtutrymmen.
• Skivmaterial får inte ligga direkt under tätskikt.
• Även tvättstugor, toaletter och utrymmen med varmvattenberedare skall tätskikt användas i.

Klicka här för information angående dom nya bestämmelserna.

Denna kategorin beträffande förarbetet i ett badrum, skulle kunna vara oändligt långt. Så jag kommer att begränsa alternativen för att underlätta läsningen. Inte heller kommer jag att skriva så mycket om rörmockarens eller elektrikerns åtaganden, utan fokusera mer på plattsättarens / snickarens arbete.

Förarbetet i den här bloggen syftar på allt man gör innan flytspackling, fuktspärr och plattsättning/fogning.

Dom olika typerna av förarbete jag kommer att beröra är.

• Betonggolv/Betongväggar alt. Betonggolv/putsade väggar.
• Träbjälklag/Skivmaterial väggar.

Jag kommer inte i nuläget gå in på nybyggnationer, utan hålla mig till befintliga badrum som skall renoveras. Avsnittet Brunnen kommer behandlas separat.

Betonggolv/Putsade väggar

Först en bild på hur ett badrum kan se ut innan man sätter igång med rivningsarbetet.

Typiskt badrum från 50-talet. Plattorna på väggar och i golv är satta i bruk, och inte som nuförtiden i ett tunnskikt. En gammal gjutjärnsbrunn är placerad mitt i golvet. Våtrumstapet på väggarna ovanför bröstningen, och det är väldigt trångt.

Först av allt så måste rörmockaren in och plugga alla rör, så att rivningen kan påbörjas. Inredning och ev. utanpåliggande rör skall rivas ut, plattorna på väggen och på golvet skall huggas väck. När plattorna är satta i bruk, så kan följden bli att plattan inte släpper frivilligt utan en stor klump med bruk följer med på baksidan. Vilket resulterar i knytnävsstora hål i väggen, som senare måste lagas med putsbruk eller med ett för ändamålet avsett material. Men i det här fallet så uppstod inte det problemet, väggen klarade sig fint.

Bilden nedan visar hur utrymmet såg ut efter det att rivningsarbetet var avklarat. Ingrepp av den här storleken inte är vanligt förekommande, kunden önskade ett större badrum, därför revs mellanväggen till sovrummet. I vanliga fall sparar man givetvis dom befintliga väggarna och utgår därifrån.

Notera det tjärade partiet runt området där badkaret var placerat. Det var så man fuktspärrade förr i tiden. Den sortens fuktspärr fyllde sin funktion efter den tidens regler och sätt att använda sig av ett badrum. Man duschade inte i lika stor utsträcking som vi nutida folk gör, man använde sig istället av badkaret i större utsträckning, vilket inte tärde på väggar och golv i lika hög grad. Jag vet att jag kan vara ute på minerad mark nu, men kanske använde man sig inte heller av badkaret speciellt ofta =) …. !

Oavsett badningsfrekvensen på 50-talet så hade en nutida modern familj bestående av Far, Mor och ett par tonårsbarn utan problem lyckats med bravaden att duscha sönder badrummet ovan på nolltid. Badrummet hade inte haft en chans att torka mellan duschraiderna morgon och kväll.

Fallet till brunnen hade varit för dåligt, väggen ovanför det tjärade partiet hade absorberat fukt, gjutjärnsbrunnen hade med all sannolikhet inte varit tät. Problem hade med andra ord uppstått ganska snart.

Avlägsna allt som är svart

Vad jag egentligen ville tala om var det tjärade partiet. Allt som är svart måste obönhörligen bort från ytorna. Exempelvis Olja, Asfalt, Tjära o.dyl. Anledningen till detta är att produkterna som kommer att avhandlas under ämnet Fuktspärr inte fäster på dessa (svarta) underlag. Bästa sättet att avlägsna detta svarta och i många fall det enda sättet är ett mekaniskt avlägsnande. Vinkelslip, bilmaskin, hammare och huggmejsel är använbara hjälpmedel. Jobbet är fruktansvärt tråkigt att utföra, men det finns inga genvägar. Allt svart måste bort.

Den gamla gjutjärnsbrunnen måste alltid bytas ut, inte heller här finns några genvägar, men som jag nämt tidigare i det här avsnittet så kan ni läsa mer ang. detta under fliken benämd Brunnen.

Nu hoppar vi till badrum med träbjälklag och skivmaterial i väggarna.

Träbjälklag/Skivmaterial väggar

Förarbetet med dessa väggar är inledningsvis det samma som med betong/putsade väggar. Rörmockaren skall in, inkommande rör skall pluggas. Plastmattor / våtrumstapeter / kakel / klinkers samt skivmaterial skall bort.

Detta är en bild på ett vattenskadat badrum i ett äldre hus som visar hur övergripande ingreppet kan vara.

När rivningen är avslutad är det dags för rörmockaren och elektrikern att göra sitt förarbete, därefter reglar man upp väggar / golv, isolerar och bygger igen golvet med spånskivor.

Ett godkänt skivmaterial monteras sedan på väggar, bilden nedan visar en av dessa produkter “Lux elements” i en demonstrationsmonter.

Läs mer om Lux elements här !

Man kan även använda sig av våtrumsgipsskivor med glasfiberförstärkt yta, samt en del andra godkända produkter. Jag arbetar nästan uteslutande med Lux elementsskivan då jag anser att den arbetsmässigt är det bästa alternativet.

Beträffande vattenrören som kommer ut ur väggarna kan jag inte nog betona hur viktigt det är att dom sitter fast !

Om rören inte sitter fast, så kan rörelser förstöra fuktspärren och en vattenskada kan uppstå !

Irritera gärna rörmockaren med detta, känn på rören. Om dom är lösa påpeka problematiken, kräv att det åtgärdas.

Böjstyvheten är viktig, svajar underlaget så kan fogar och fuktspärrar brista.

Man måste följa skivtillverkarens riktlinjer beträffande avståndet mellan reglarna, så att man uppnår en så stum yta som möjligt.

Tillbaka till betonggolv och betongväggar

Här följer bilder på hur det kan se ut efter det att rörmockaren är färdig med sitt förarbete.

Det är nu dags att putsa väggarna och gjuta igen golvet.

Brunnen är utbytt, notera att samtliga vattenrör samt avlopp till handfatet har fällts in i väggen. Tidigare löpte dom utanpå väggen. Har man möjlighet att dölja rör och dylikt så tycker jag att man skall göra så. Slutresultatet blir så mycket mer tilltalande och man slipper dom irriterande smutsfällor som utanpåliggande rör utgör.

När detta skrevs och bilden togs var det fortfarande tillåtet att bygga in klämkopplingar i väggar och golv, nu är detta inte längre tillåtet.

Detaljbild rör till blandaren, notera allt det svarta som måste avlägsnas innan fuktspärren kan appliceras.

Nu är allting förberett och klart för värmegolv och flytspackling. Brunnen har gjutits fast, och väggarna är putsade.

Ett annat betonggolv. Det ni ser på bilden är avloppsröret med förgrening, samt att väggen sågats upp för att vattenrör skall kunna fällas in.

Här ser ni hur det såg ut efter det att golvet gjutits igen, och väggen putsats upp. Även avloppsröret till handfatet är infällt i väggen. Lägg märke till att det hemska svarta nästan är helt borta. Om jag minns rätt så använde vi vinkelslip i det här utrymmet.

Det är nu dags för nästa steg i bygget som handlar om flytspackling.

/Fredrik

Nya branschregler kom i Juli 2007, klicka här för information.

I detta avsnittet skall jag visa hur fuktspärren kommer att se ut, samt visa en del av produkterna som används.

• Nedan en bild på en färdig fuktspärr.

Godkänd Konstruktion

Först av allt så vill jag förklara vad en godkänd konstruktion är för något, d.v.s. ett godkänt fuktspärrssystem för normala badrum.

För att en konstruktion (fuktspärr) skall betecknas som just godkänd så skall den ha genomgått rigorösa tester på statens provningsanstalt, och klarat dom hårda krav som ställts på produkten.

Olika varumärken har sina egna riktlinjer om hur deras produkter skall användas. Även om mycket är väldigt snarlikt, så bör man läsa väldigt noga på förpackingarna innan man ger sig i kast med något byggande. Jag personligen är inarbetad på Mapeis produkter, som är ett varumärke från Norge. Även om bilder på denna blogg visar på andra varumärken, så kommer jag att utgå från Mapeis produkter när jag förklarar dom olika momenten i byggandet av ett badrum.

Varför envisas jag med att använda ordet konstruktion istället för den enklare varianten fuktspärr ? Jo för att konstruktionen som kommer att användas i ert badrum är inte ett enda material, utan en kombination av olika material som skall användas på rätt sätt och i rätt ordning.

Primer

• En primer är någonting som hjälper ett annat material att förbättra sina egenskaper.

För att fuktspärren som är steg 2 i konstruktionen skall kunna bita sig fast i underlaget så bra som möjligt använder man sig av en primer, i det här fallet kan man kalla primern för en vidhäftare.

I exemplet nedan så har väggar och golv primats och en brunnsmanschett har monterats över brunnen.

I detta exemplet så består golv / väggar av betong / puts. Först har golvet primats. Sedan har underlaget flytspacklats för att ett godkänt fall skall uppnås. Därefter har som ovan angivits primer applicerats på golv och väggar.

Fuktspärr

När primern har torkat är det dags för fuktspärren, som man inte skall förväxla med tätskiktet. Fuktspärrens uppgift är som det låter någonting som håller fukten borta från bakomliggande vägg och golvmaterial. För enkelhetens skull kan vi kalla den för en ångspärr. Mapeis fuktspärr rollas på 2 gånger tills man uppnår 0.4 kg / kvadratmeter.

Remsor och Manschetter

När fuktspärren har torkat är det dags för tätskiktet. (Gummimassan som utgör det vattentäta skiktet. ) Det är i denna delen av konstruktionen som manschetter och remsor monteras.

I samtliga skivskarvar, golv / vägg vinklar, brunn / avlopp samt rörgenomföringar skall förstärkningsarbeten genomföras i samband med att tätmembranet rollas på.

• Bilden ovan visar på diverse olika manschetter samt en fiberremsa som används för dessa förstärkningsarbeten. Dom vita produkterna består av en fiberduk som fästs genom att man penslar på tätmembranet på underlaget, sedan masserar man in fiberduken / innerhörnen / remsorna för att till sist stryka ytterligare lager tätmassa uppe på duken / innerhörnen / remsorna, tills godkänd mängd tätmassa per kvadratmeter uppnåtts (1.5 kg / kvadratmeter.) Dom svarta produkterna består av ett gummimaterial som är vulkaniserande. (smälter in i fuktspärren.) Dessa gummimanschetter skall masseras fast direkt i det fuktspärrade underlaget för att sedan täckas av godkänd mängd tätmassa.

• På denna bilden ser man tydligt konturerna av rörmanschetter under tätskiktet.

• Brunnsmanschetten är monterad på det primade underlaget.

• Fiberduksmanschett runt avlopp toalett.

Tätmembranet (gummi massan)

Många tror att kakel och klinker i sig självt är ett vattentätt material, detta är helt fel. Kakel och klinker består av ett keramiskt material (lera) som oftast har någon form av glaserad yta. Materialet är poröst och absorberar vatten. Fukt kan lätt ta sig igenom en kakelplatta och tränga in i underlaget, därefter kan en vattenskada uppstå. (Om inte en fungerande fuktspärr finns.) Fogarna är kopiöst otäta. Kapillärkraften som bildas när man exempelvis duschar, suger vattnet rakt in bakom plattan. Det tar inte många sekunder innan den relativa fuktigheten där i princip ligger på 100 %

För att förhindra vattnets väg in i svaga material som skivmaterial, träreglar, isolering och dylikt behövs således en fukt / vattentät konstruktion.

På bilden ser ni en 20 kilos förpackning med Mapeis tätskikt. För att den slutgiltiga vattentäta konstruktionen skall beteckas som godkänd så krävs det att man använder sig av 1.5 kg gummi massa/kvadratmeter. Att uppnå 1.5 kg/kvadratmeter kräver alltid minst 2 ibland upp till 3 appliceringar. Torktiden mellan varje (rollning) kan vara upp till 24 timmar, beroende på temperatur och luftfuktighet. På förpackningen anges ofta ett lägre tidsspann, men golvet är i många fall för blött för att kunna beträdas om man utgår från minimum tiden. Räkna med 24 timmar efter sista strykningen  innan plattsättningen kan påbörjas.

Som tumregel kan man använda sig av 1, 2 och 3, ör att förvissa sig om att man får på rätt mängd av dom olika komponenterna.

• Primern appliceras 1 gång
• Fuktspärren appliceras 2 gånger
• Tätskiktet appliceras 3 gånger

När fuktspärren är klar så är det väldigt lätt att skada golvet genom att ex. göra en piruett med grus och dylikt under sulorna. Golvet skall skyddas så att inte hål uppstår.

Att inköpa rätt mängd material

Jag har vid olika tillfällen kommit hem till kunder som själva har införskaffat material till sitt badrum, och där dom har inköpt en 5 kilos burk med tätskikt när dom i själva verket hade behövt 40 kilo. detta visar på okunskap, inte hos konsumenten, då man inte kan kräva att en lekman skall veta vilka regler som gäller. Däremot borde säljaren haft kunskap nog att informera om detta. I vissa fall har kunden köpt sitt material på ett lågprisvaruhus där kunskapen bland personalen beträffande hur ett godkänt system fungerar är obefintlig.

Är det då fel att handla dessa produkter på ett lågprisvaruhus ? Nej inte så länge konstruktionen är godkänd !

Men vad man inte skall göra är att fynda på flera olika ställen, och där plocka ihop dom billigaste produkterna ända tills man har ett komplett system. Om man blandar olika varumärken så får man en konstruktion som inte är godkänd, detta även om varje enskild produkt är testad och godkänd i sitt egna system.

• För att systemet skall betecknas som godkänt så skall samtliga komponenter tillhöra samma godkända konstruktion.

Den absolut bästa lösningen är att låta plattsättaren använda sig av dom produkter som han eller hon är inarbetad på, låt företaget ni anlitar tillhandahålla allt material till ert badrum. Fokusera istället på inredningen och val av plattor. Då slipper ni mycket bekymmer och kan hålla er sysselsatta med roliga saker istället.

Genomträngande markfukt

Tätskiktet skall täcka samtliga väggar och golv, undantaget är rum under marknivå med genomträngande markfukt. I sådana utrymmen skall ytterväggar och golv endast primas. Om dessa ytor skulle fuktspärras, så kan fuktspärren släppa från underlaget och orsaka att plattor lossnar samt att mögel bildas. Duschen kan vara ett problemområde då man gärna vill ha en fuktspärr runt den regionen. Att fuktspärra lokalt runt duschdelen brukar inte framkalla en katastrofsituation, men sådant måste avgöras på plats.

Det går inte att rent generellt säga vad som alltid fungerar i utrymmen med genomträngande markfukt, man får bedöma från fall till fall vilka åtgärder som krävs.

Att hålla sig uppdaterad

Avslutningsvis vill jag påpeka att detta stycket i bloggen visar på grunderna i en fuktspärr. Mycket praktisk information har utelämnats. Fuktspärren har avhandlats i teorin på ett väldigt grundläggande sätt.

Vad man skall tänka på är att vad som var godkänt för ett år sedan, inte nödvändigtvis är godkänt idag. Det gäller att hålla sig uppdaterad.

Skall man få panik om något man använde förra året inte skall användas detta året ?

Absolut inte ! Att någonting ersätter en äldre produkt betyder inte att den gamla produkten är usel, utan snarare kan det vara så att en bra produkt byts ut mot en ännu bättre. Tillverkarna av fuktspärrsmaterialet utvecklar och testar ständigt nya produkter och ideér. Som med allt i här i världen så ersätter det nya till slut det gamla.

Det är dock viktigt att badrummet byggs i enlighet med gällande regler, för att man skall vara så garderad som möjligt.

Äntligen är det dags för Plattsättning.

/Fredrik

Att i en blogg få med alla olika moment samt fullständigt redogöra för hur just ditt badrum skall byggas är omöjligt, då olika metoder tillämpas i olika situationer. Huvudsaken för mig är att jag kan visa dig grunderna i ditt nästa stora projekt. Så att vi kan plocka ihop dom olika hörnstenarna som gäller ditt badrum, och därmed kunna planera arbetet bättre.

Uppdateringar

Jag kommer att uppdatera dom olika momenten så snart jag får nya frågor kring kategorierna, eller när jag självmant ser att jag utelämnat något väsentligt. jag hoppas att grundläggande information om byggandet av ett badrum finns tillgängligt här på bloggen före 2007-02-01 och att jag sedan fortlöpande har tid att uppdatera med mer relevant information.

Nya branschregler 2007-07-01, jag rekomenderar starkt att ni läser det avsnittet, då övergripande förändringar har genomförts.

(Rom byggdes inte på en dag, en website som denna är ett arbete utan slut)

Behörighet

Tänk på att vissa jobb kräver behörighet, och skall utföras av hantverkare med behörighet. Tänk också på att denna website inte är en snabbguide i ämnet (bygg ditt eget badrum.) Utan snarare en informationsservice till mina kunder så att dom lättare kan bilda sig en uppfattning om vilka ingrepp som eventuellt kommer att behövas i deras specifika fall. Den händige kan givetvis använda sig av ideér och tips som finns i denna blogg, men jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vissa moment utförs av kompetenta hantverkare med behörighet.

Rörmockeri, elarbeten samt fuktspärrsarbeten är exempel på vad ni inte skall chansa med. Tänk på att vid en eventuell framtida skada så kan er ersättning från Försäkringsbolaget helt utebli om jobbet inte är fackmässigt utfört. (I vissa fall krävs även att arbetet är utfört av en behörig hantverkare.) En rejäl vattenskada i ett badrum kan kosta från 100 000 kr och uppåt att åtgärda.

Vad är fackmässigt !

För tydlighetens skull så skall jag försöka att bena upp begreppet (Fackmässigt utfört arbete.) Som exempel kan nämnas fuktspärren. Det finns i nuläget (Dec 2006) ingen regel som säger att fuktspärren skall utföras av en behörig hantverkare, utan vad som hävdas är att fuktspärren skall vara fackmässigt utförd, detta då ur försäkringssynpunkt. Min fråga till er lyder som föjer. Hur kan en fuktspärr vara fackmässigt utförd om den inte appliceras av en person som dagligen arbetar med detta, och som samtidigt besitter dom senaste kunskaperna om vad som är fackmässigt eller ej ?

Svaret är att fuktspärren med största sannolikhet inte är utförd på ett fackmässigt sätt.

När det gäller vissa el och rörmockeriarbeten så är det lite enklare, där får ni helt enkelt inte utföra arbetet utan giltig behörighet.

Vad är då en fackmässigt utförd fuktspärr, och vem har kunskapen att utföra jobbet !

• Ni som lekman har ingen aning.
• Säljaren på ert lokala byggvaruhus har i regel bara en vag aning. (Men kan ofta hänvisa till något behörigt företag)
• Folk som har arbetat med yrket länge bör kunna sin sak, oftast bygger dom också bra badrum som håller måttet.

Enda sätter för er som kund att verkligen veta, är om ni ser att företaget ni har anlitat eller tänker anlita är behöriga på våtrumsarbeten.

• Symbolen nedan indikerar behörighet på våtrumsarbeten.

• Be även att få se legitimation.

Besök Byggkeramikrådet för mer info ang. behörighet !

Nästa steg i läsandet av denna blogg kan vara stycket Förarbete

/Fredrik